skrifter til den lappiske mythologie (Trondhjem 1903); J. Fellman, Anteckningar under min vistelse i Lappmarken (Helsingfors 1906); Källskrifter till lapparnas mytologi, utg. av E. Reuterskiöld (Sthm 1910); E. Reuterskiöld, De nordiska lapparnas religion (Sthm 1912); U. (Holmberg)Harva, Lappalaisten uskonto (Borgå 1915); T. Itkonen, Suomen lappalaiset vuoteen 1—2 (Borgå 1948); — O. Loorits, Liivi rahva usund 1—3 (Tartu 1926—1928); — dens., Grundzüge des estnischen Volksglaubens 1 (Lund 1949); U. (Holmberg) Harva, Finno-ugric, siberian [mythology] (The mythology of all races 4, Boston 1927); — dens., Tsheremissien uskonto (Borgå 1914); dens., Die Religion der Tscheremissen (Helsingfors 1926); — dens., Permalaisten uskonto (Borgå 1914); — dens., Mordvalaisten muinaisusko (Borgå 1942); dens., Die religiösen Vorstellungen der Mordwinen (Helsingfors 1952). — K. F. Karjalainen, Jugralaisten uskonto (Borgå 1918); — H. Paasonen, Über die ursprunglichen Seelenvorstellungen bei den finnisch-ugrischen Völker (Journal de la société finno-ougrienne 26, Helsingfors 1909). M.H. FJELLSTEDT, Peter (1802—81), banbrytare för missionstanken i Sverige, utgick ur ett fattigt och fromt hantverkarhem i Värmland. Redan som 10-åring fick han börja förtjäna sitt levebröd, men hans håg stod till studier. Under stora umbäranden genomgick han Karlstads lärdomsskola och blev 1823 student i Lund. Hans avsikt var att bli präst, men studierna måste av ekonomiska skäl gång på gång avbrytas. En tid var han informator på ett par herrgårdar i Småland. Därunder skedde hos honom ett andligt genombrott, som fördjupades, då han 1826—27 var lärare vid Brödraförsamlingens skola i Göteborg. Våren 1828 prästvigdes han i Karlstad. Kallelsen att bli missionär hade han redan förut förnummit och sökt kontakt med flera missionssällskap, men utan resultat. S. å. kom emellertid gynnsamt svar från Basel. Vid dess missionsinstitut, som var influerat av württembergspietismens bibelsyn och fromhet, tillbragte han fem månader som elev. Denna tid blev av stor betydelse för hans andliga utveckling och teologiska syn. Från Basel fick Engelska Kyrkomissionssällskapet (CMS) vid denna tid de flesta av sina missionärer. Så blev också F. antagen i 29 897 FJELLSTEDT Peter Fjellstedt. dess tjänst. Efter en kortvarig men för missionstankens väckande betydelsefull resa i Sverige fick han under 1°'/. års tid studera bl. a. medicin och orientaliska språk i England. År 1831, sedan han en kortare tid tjänstgjort som lärare vid Baselinstitutet, blev han utsänd som missionär till Sydindien. Han fick här ingå i det arbete, som den gamla dansk-halleska missionen upptagit bland tamulerna i Palamcottah. Några år var han lärare vid prästseminariet där, men då han icke tålde det heta klimatet, måste han 1835 återvända till Europa. Efter en vilotid där sändes han så till Mindre Asien, där CMS begynt ett arbete bland grekisk ortodoxa kristna och turkiska muhammedaner i trakten av Smyrna. Snart stötte dock missionen på så hårt motstånd, att man måste inskränka sig till enbart litterär verksamhet. Härvid hade F. gagn av sin ovanliga språkbegåvning — han uppges ha behärskat 12 språk och kunnat läsa och förstå ytterligare 18. Ett stort antal läroböcker 898