FOLKEHØJSKOLE och apologetiska skrifter översatte han till turkiska och utarbetade själv flera kristna traktater. Två jättearbeten begynte han: översättning av den engelska Common Prayer Book samt revidering av den turkiska bibelöversättningen. Långa tider vistades han på Malta, där missionen hade sitt tryckeri. Vidsträckta undersökningsresor företog han i Mindre Asien, Syrien och Europeiska Turkiet. Men än en gång tvingade honom sjukdom tillbaka från missionsfältet, dit han icke mer skulle komma att återvända. Sina båda stora översättningsarbeten fullbordade han i Leipzig 1840—42. Endast Common Prayer Book har dock blivit tryckt. F:s uppgift blev nu att tjäna som missionens talesman först på kontinenten, sedan i sitt hemland, dit han som Basels resepredikant kom 1843. Under nära ett års tid reste han i landskap efter landskap. Landets centrala missionsorgan, det alliansbetonade Svenska Missionssällskapet (SMS), stiftat 1835, hade inskränkt sig till att stödja utländska företag. Nu bildades år 1845, under intryck av F:s mäktiga missionsappell, i Lund ett nytt sällskap på evangelisk-luthersk grund för självständigt utsändande av missionärer samt utbildning av dylika vid eget institut. F. kallades till dess föreståndare samt redaktör för dess tidskrift, Lunds Missionstidning (numera Den evangeliska missionen). Antalet utsända missionärer blev dock ringa — på tio år endast sex — beroende bl. a. på att prästutbildning fordrades. Efter ett misslyckat missionsförsök i Kina förenade sig sällskapet 1855 med SMS, sedan man dock säkrat det samarbete, som inletts med Ev. Luth. Missionssällskapet i Leipzig på det gamla tamulmissionsfältet, en förbindelse, som, sedermera övertagen av Svenska Kyrkans Mission, blivit av stor betydelse under 1900-talets världskrig. — Institutet flyttades först till Stockholm, därpå till Uppsala, samt är sedan 1862 ombildat till förberedande anstalt för prästutbildning, den Fjellstedtska skolan. F. ägnade sig härefter mest åt predikoresor och skriftställarskap för att främja den folkväckelse, som han insett vara nödvän- 899 dig för vårt land. Därjämte verkade han ett par år som brukspredikant vid Överum i Smäland och var 1864—72 medhjälpare åt sin vän domprosten Wieselgren i Göteborg som förste predikant vid den nygrundade Johanneskyrkan där samt verkade bland den tidens väldiga emigrantskaror. F., som blivit teol. dr i Halle 1853, avled 1881. F. var en framstående bibelteolog. En lång följd av år utgav han jämte Lunds Missionstidning mäånadsskriften »Bibelvännen», för andlig väckelse och fördjupad fromhet. Mest känd som författare har han blivit genom den populära bibelkommentar han utgav 1849—55, » Biblia, det är all den heliga skrift med förklaringar» (10:de uppl. 1890). Ett flertal av hans övriga arbeten ingå i F:s »Samlade Skrifter» (1—3, 1883 —684), där även hans självbiografi finnes. Se även Nykterhetsrörelsen. Litt.: E. Laurin-Ahnfelt, Peter Fjellstedt (Sthm 1881, okritisk); C. Anshelm, Peter Fjellstedt 1— 2 (Sthm 1930—35, standardverk); R. Josefson, Hedningarna och saligheten. En studie i Peter Fjellstedts teologi (i Ny Kyrklig Tidskrift 1947); G. Lindeberg, Ett sekel i missionens tjänst. Lunds Missionssällskap 1845—1945 (Lund 1945); B. Sundkler, Svenska Missionssällskapet 1835— 1876 (Uppsala 1937). H. S. FOLKBILDNING, se Folkeoplysning. FOLKEHØJSKOLE, almendannende undervisningsanstalt for voksen ungdom, opstod først i Danmark. Dens fader er N. F. S. Grundtvig*, som i 1830-erne fremsatte tanken om at grunde en folkelig højskole for hele landet, som skulle give ungdommen en national, dansk opdragelse. Grundtvigs idé virkeliggjordes om end i mindre format år 1844, da den første f. oprettedes i Rødding i Sønderjylland for bondeungdom, som skulle tage del i kampen for danskhedens bevarelse mod den fremtrængende tyske kultur. Grundtvigs tanker påvirkede også den højt begavede ungdomslærer K r isten Kold, som 1851 i Ryslinge på Fyn under beskedne ydre forhold grundede en f., som fik banebrydende betydning. Kolds mål var i første række at »vække» ungdommen, d.v.s. vække dens sans for åndeligt 900