I Norge ble den første f. grunnlagt på » Sagatun» ved Hamar i 1864 av de teologiske kandidater Herman Anker og Olaus Arvesen, inspirert av Ole Vig, Wexels, Grundtvig. I 1867 begynte teologen Christopher Bruun’* i Gudbrandsdalen, og fikk Bjørnson til nærmeste nabo. Bruuns »Vonheim » var bondeorientert og utpreget nasjonal, knyttet seg til landsmäålsbevegelsen — som siden de fleste f., og førte religiøst en energisk kamp på to fronter: mot fritenkeriet og pietismen. En rekke f. ble nå grunnlagt, de fleste med kort levetid. Motstanderne hevdet at f. med sin luftige tale om ånd og mangel på leksearbeid og eksamen gjorde bondeguttene til verdensfjerne idealister. Mottrekket ble amts (fylkes) skoler med statsstøtte (Stortingsbeslutning 1875). I årene som fulgte, sviktet elevtilgangen til f. Medvirkende var f.s religiøse og politiske orientering (grundtvigianisme, venstrebevegelse). Fra midten av 1890-årene begynte ny oppgang for f. Bakgrunnen var en intensere selvhevding overfor Sverige, større bredde i landsmäålsbevegelsen og framveksten av Noregs Ungdomslag. Fram til første verdenskrig ble en rekke f. reist, denne gangen ikke av by-akademikere, men av bondesønner med bygdemiljø og lærerskole som bakgrunn. Den ledende personlighet var Lars Eskeland som i 1895 grunnla Voss f. På samme tid nærmet f. og fylkeskolene seg til hverandre i pedagogisk arbeidsform. En rekke kristelige ungdomsskoler med pietistisk grunnsyn ble også stiftet og fikk stor søkning og innflytelse. I 1949—50 var 33 f., 30 fylkes- og 25 kristelige ungdomsskoler i gang med tilsammen 4566 elever. Foruten det 6-mäånedlige vinterkurset, felles for gutter og jenter, har de fleste skoler nå et 8-ukers praktisk jentekurs. Elevene bor i internat. Stat og fylke dekker lærerlønninger og skoledrift og yter oppholdstipend. Lov av 1949 skjerper statskontrollen — uten at f.s pedagogiske frihet synes å være i fare. Skolene eies av lokale f.-lag eller fylket, et mindretall av landsorganisasjoner eller styreren privat. Det ideologiske grunnsyn i den norske f. er ikke homogent, men strekker seg over hele skalaen fra pietisme 905 FOLKEHØJSKOLE til materialisme, med tyngdepunktet i forskjellige avskygninger av humanisme. Litt.: Chr. Bruun, Folkelige grundtanker (Hamar 1878); O. M. Holdhus og B. Berre, Den norske f. 1864—1939 (Trondheim 1939); Ung- domsskulen 1893—1943, festskrift (Stavanger 1946); Frå amtsskole til folkehøgskole 1—2 (Trondheim 1951—52). R. B. I Sverige medförde 1860-talet en väsentlig ökning av bondeklassens inflytande genom kommunallagarna 1862 och representationsreformen 1865. Detta väckte behov av vidgad medborgerlig bildning, vilket under påverkan av exemplet från Danmark ledde till att f. år 1868 grundades i Hvilan (föreständare Leonard Holmström) och Önnestad i Skåne samt i Herrestad i Östergötland. F.- tankarna vunno därefter förståelse på skilda håll i landet. Under 1870-talet bildades 23 skolor. Vid ingången av 1900-talet var skolornas antal 29. 23 f. kom till under tiden 1900—1917. De flesta av dessa hade karaktär av bygdeskolor, som främst samlade elever från bondeklassen. Några fingo emellertid anknytning till en särskild rörelse eller idé. Brunnsvik blev industriarbetarungdomens skola (föreståndare: Karl-Erik Forsslund, Torsten Fogelqvist, Richard Sandler och Alf Ahlberg). Till arbetarrörelsen hade även Birkagården i Stockholm (föreståndare Natanael Beskow) nära anknytning. Hampnäs i Ångermanland blev under sin föreståndare Manfred Björkquist vår första direkt kyrkligt orienterade f. Sina idéer skulle Björkquist förverkliga i större format i Sigtunastiftelsens * f., som direkt anknöt till ungkyrkorörelsen* utan att därför »i sin gärning vilja begränsa sig till det s. k. kyrkfolket eller till den kyrkliga ungdomen i trängre mening». Ej blott arbetarrörelsen och Svenska kyrkan utan även kooperativa rörelsen, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen, baptistsamfundet, Svenska Missionsförbundet, Evangeliska fosterlandsstiftelsen och K. F.U.M. ha till dem anslutna eller närstående f. Antalet statsunderstödda f. var under läsåret 1949— 50 71 st. med sammanlagt 2758 manliga och 5692 kvinnliga elever. Flera nya f. planeras, bl. a. en kyrklig f. i Göteborgs stift, 906