och hyresgäströrelsen. Med ideella f. avses nykterhetsrörelsen, de fria religiösa rörelserna och folkbildningsorganisationerna. Beträffande politiska f. föreligger svåra klassificeringsproblem. Den politiska arbetarrörelsen är visserligen en av de största f., men alla de politiska partierna kan knappast betecknas som f., då flera av dem saknar föreningsliv i någon större utsträckning. Partibildningarna är av senare datum än flertalet av de större f., och partierna sökte ofta vinna stöd hos redan existerande organisationer. Å andra sidan sökte partierna själva att bygga upp nya organisationer i konkurrens med de gamla eller vid sidan av dem, varigenom f. kom att ytterligare differentieras. De politiska ungdoms- och kvinnoorganisationerna anses samtliga som f. Huvudsakligen politiskt men även ekonomiskt syfte har den politiskt obundna kvinnorörelsen haft. Även behovet av rekreation, vilket tidigare tillgodosågs inom den primära gruppen, har gett upphov till särskilda f., som idrottsrörelsen och folkparksrörelsen. Ett flertal övriga f. har själva tillgodosett även detta behov. F. har med tiden undergått stora förändringar, samtidigt som samhället självt förändrats. Staten har genom f:s inflytande övertagit många av de uppgifter, som dessa en gång grep sig an med. Det offentliga griper numera över vidsträckta områden, där tidigare f. hade sin verksamhet. I flera fall har en viss arbetsfördelning kommit till stånd mellan staten och f., och vissa organisationer har kommit att delvis nyttjas i det offentligas tjänst. Överhuvud bygger den offentliga verksamheten i samhället av idag i hög grad på f. Men också inom f. har förändringar skett. Inom vissa f. har frivilligheten i anslutningen försvagats väsentligt. Organisationen har i många fall blivit fastare, och rörelsemomentet trätt i bakgrunden. Även den inre strukturen har ändrats. Så har de religiösa f. allt mer avlägsnat sig från sekttypen och närmat sig den organiserade kyrkotypen, samtidigt som de socialt lyfts uppåt. Allt detta sammanhänger med att samhället idag är ett helt annat.än när f. först bröt fram. 917 FOLKRÖRELSER F. och kristendomen. F. sammanfaller i tiden med den gamla kristna enhetskulturens sönderfall. I vilken utsträckning de kan ha varit orsaker härtill, resp. går tillbaka härpå, är vanskligt att i nuvarande forskningsläge avgöra. Dock synes tidigare den för den kristna enhetskulturens upplösning och f:s framväxt gemensamma samhällshistoriska bakgrund, som ovan tecknats, ej ha tillräckligt beaktats. De ekonomiska f. har som regel intagit en neutral hållning i religionsfrågan. Annorlunda är förhållandet med flera av de ideella och politiska f. De fria religiösa rörelserna hade antingen nyevangeliskt eller anglosachsiskt inslag, stundom bådadera. Den äldsta nykterhetsrörelsen bar en djup religiös prägel och menade sig stå på lutherskt-kristen grund. Detta till trots var ofta avståndet mellan den gängse lutherdomen och denna äldre nykterhetsrörelse stort, och lutheranerna trodde sig i nykterhetsidéerna finna en gärningslära. Olikheten i samfundsideal är också uppenbar. Den yngre nykterhetsrörelse, som utbredde sig med de religiösa f. som grundval, i Sverige från 1870-talet, hade ett avgjort starkt inslag av anglosachsisk kristendomstyp. Blåbandsrörelsen blev väsentligen den form, under vilken denna de fria religiösa rörelsernas nykterhetssträvanden kom att fortleva. Även goodtemplarrörelsen hade till en början en religiös prägel, ehuru utan samband med de religiösa f. Med tiden blev emellertid denna rörelse konfessionslös, i Sverige formellt från 1908. Av de politiska f. är i detta sammanhang särskilt arbetarrörelsen av intresse. Den politiska arbetarrörelsen intog under marxistiskt inflytande i samtliga de nordiska länderna till en början en klart negativ attityd gentemot kyrkan och kristendomen, men hävdade tidigt, att principiellt ej religiös inställning utgjorde hinder för tillhörighet till rörelsen. Denna rent formella neutralitet blev med tiden även en praktisk sådan, men kritiken mot kyrkan fortlevde. Huvudströmmen inom arbetarrörelsen kom med tiden att tillämpa en väpnad neutralitet även gentemot kyrkan, ehuru med avståndet ofta 918