ej till något resultat och ej heller ett liknande från riksdagens sida tio år senare. Frågan om skolväsendet på landsbygden togs emellertid vid denna tid upp även från andra utgångspunkter. Man betonade, att de lägre folkklassernas undervisning och fostran ej blott var en religiös och moralisk angelägenhet utan en faktor av mycket stor betydelse för landets välstånd och förkovran. Därför borde sockenskolor överallt inrättas, där allmogens barn kunde bibringas de för deras blivande yrke nödvändiga kunskaperna och färdigheterna. Genom inrättande av skolor ville man också sörja för en allmänt medborgerlig uppfostran. Denna avsåg, som man uttryckte det, icke blott ett samhälleligt sinnelag, kunskap om borgerliga samhällens natur och ändamäl, medborgarens rättigheter och plikter utan också kunskaper med avseende på det samhälle, i vilket man levde, och på det näringssätt, varmed man skulle gagna sitt fädernesland. Längre fram såg man också i den tilltagande folkökningen och som följd därav en växande proletarisering en fara för samhällslugnet, som skulle kunna avvärjas genom skolors inrättande. Endast genom ökad upplysning var det möjligt att hejda det moraliska förfall, som med minskade utkomstmöjligheter alltmera syntes hota de lägre folkklasserna. I detta hänseende kan man spåra ett visst inflytande från Pestalozzi. Hans strävanden hade gått ut på att genom inrättande av skolor höja folket ur den andliga försoffning och det materiella elände, som han sett så många exempel på. Under sin verksamhet fördes han emellertid över till en mera individuellt inriktad uppfostran. Denna borde gå ut på att i anslutning till naturens egen utvecklingsgång harmoniskt utbilda de hos barnet framträdande andliga och kroppsliga krafterna. Därigenom skulle skolan i sin mån komma att bidraga till en moralisk och. ekonomisk utveckling av samhällslivet i frihetens och humanitetens anda. Det är på grundvalen av dessa olika element, som f. så småningom byggdes upp i de nordiska länderna. Det är en lång utvecklingsgång från 1600-talets klockarsko- 921 FOLKSKOLA lor till våra dagars omfattande och rikt förgrenade folkskoleväsen. Sverige. Nu gällande f.-stadga är utfärdad år 1921. Genom senare tillkomna beslut av statsmakterna har den dock i åtskilliga avseenden blivit utökad och förändrad. Sedan år 1948 omfattar f. sju obligatoriska årsklasser. I ett stort antal skoldistrikt har efter Kungl. Maj:ts medgivande införts åttaårig skolplikt. Skolgångsskyldigheten i f. upphör vid utgången av läsåret det kalenderår, under vilket lärjungen fyller 15 år. I vissa fall kvarstår den dock beträffande fortsättningsskolan. Först vid fyllda 18 år är lärjungen under alla omständigheter fri från skolplikt. Från början var f. nära anknuten till den kyrkliga organisationen med kyrkoherden som självskriven ordförande i skolrädet. Numera är den en helt kommunal angelägenhet. Enligt nuvarande bestämmelser har dock kyrkoherden i församlingen, även om han ej är vald ledamot av skolstyrelsen, rättighet att närvara och yttra sig vid sammanträdena och kan även väljas till ordförande i styrelsen. Den regionala tillsynen över skolväsendet tillkom i äldre tider biskopen och domkapitlet. Redan 1860 organiserades dock en statlig inspektion genom tillförordnade f.-inspektörer. Sin nuvarande organisation fick f.-inspektionen år 1915, och från år 1951 är riket indelat i 51 inspektionsdistrikt. För inspektion av samernas skolväsen finns en särskild nomadskolinspektör med bostadsort i Uppsala. Undervisningssättet i f. har på senare tid i hög grad reformerats. Man söker numera i möjligaste mån ta hänsyn till den individuella utvecklingen hos barnen. För sådana barn, som på grund av psykisk efterblivenhet ha svårt att följa med i den normala arbetstakten i skolklassen, ha i flertalet större skoldistrikt inrättats särskilda hjälpklasser med avkortade kurser och långsammare arbetstakt. Om efterblivenheten är av svårare art, så att barnet ej kan följa med ens i hjälpklass, sker hänvisning till externat eller till skolhem för sinnesslöa barn. I de större skoldistrikten finnas därjämte specialklasser av olika slag, exempelvis observationsklasser för barn med beteenderubb- 922