FOLKSKOLA ningar, lässvagklasser för barn med utpräglade läs- och skrivsvårigheter, hälsoyårdsklasser för fysiskt klena barn o.s. v. Genom den år 1919 utfärdade och ännu gällande undervisningsplanen för rikets f. fick kristendomsämpnet, som dittills varit det centrala i undervisningen, en mera tillbakasatt ställning. Antalet undervisningstimmar nedsattes betydligt. Till undervisningen i kristendomskunskap anslogs 2, i vissa fall 3 timmar per vecka. Katekesen fick ej längre användas som lärobok vid kristendomsundervisningen. I samband med den kyrkohistoriska undervisningen om reformationen skulle Luthers lilla katekes läsas som ett historiskt uttryck för Luthers uppfattning av kristendomens huvudstycken. På f:s högstadier skulle lärjungarna erhålla en sammanfattning av den kristna tros- och livsåskådningen. Denna sammanfattning skulle hållas fri från abstrakta systematiserande utredningar och definitioner. Bibelns egen framställning skulle utgöra den omedelbara grundvalen för undervisningen. Efter en omfattande utredning, som pågick ett tiotal år, fattades vid 1950 års riksdag principbeslut angäende riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Beslutet innebär, att åtgärder skola vidtagas för genomförande inom tid, som framdeles bestämmes, av en på nioårig allmän skolplikt grundad enhetsskola. Allsidiga försök skola under de närmaste åren anställas angående de för enhetsskolan ändamäålsenliga organisations- och arbetsformerna. Enhetsskolan är avsedd att uppdelas i tre stadier, vart och ett i regel omfattande tre år. Engelska språket skall ingå som obligatoriskt läsämne från och med femte klassen. Riksdagens principbeslut i skolfrågan innebar ej något definitivt ståndpunktstagande beträffande kristendomsämnets ställning i enhetsskolan. Denna fråga var avsedd att upptagas till behandling i sammanhang med andra spörsmål, som beröra religionsutövning och religionsfrihet. Förslag härom förelades också 1951 års riksdag och resulterade i ett principbeslut på grundval av ett år 1949 avgivet betänkande av den s.k. dissenterlagskommittén. 923 Litt.: Svenska folkskolans historia 1—5 (Sthm 1940—1950); A. Warne, Till folkskolans förhistoria i Sverige (diss. Sthm 1929); N. G. Ohlson, Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden och gustavianska tiden (diss. Sthm 1939); G. Thunander, Fattigskola—medborgarskola (Malmö 1946); D. Löfberg, Det nationalekonomiska motivet i svensk pedagogik under 1700-talet (diss. Uppsala 1949); G. Cavonius, Folkskollärarnas föregångare i Finland (diss. Helsingfors 1943). A. W—e Danmark. F. i Danmark er organiseret efter f.-loven af 1937, dens styrelse og tilsyn efter tilsynsloven af 1949. I byerne omfatter f. som regel en 55-årig grundskole (kan være 4-årig) og en gaffeldelt mellemskole: a) eksamensfri mellemskole (2—4 år), b) eksamensmellemskole (4 år), der fører til realklasse (1 år) eller gymnasium (3 år). Ved almenskoleloven af 1903 slettedes skellet mellem almueskole og højere skole, og den dermed indførte eksamensmellemskole byggede bro mellem de to skoleformer og er nu en del af f. På landet er skolen 7-årig og omfatter fra 2 til 7 klasser efter børnenes og lærernes antal. Undervisningspligten (der er ikke skoletvang i Danmark) omfatter 7 år; den indtræder med det skoleår, der begynder, efter at barnet er fyldt 7 år, og ophører ved slutningen af det skoleår, hvori barnet fylder 14 år. F.-loven fastsætter den fagkreds, i hvilken der skal undervises, men foreskriver ikke bestemte metoder, dog fremhæves, at der bør lægges mest mulig vægt på elevernes opøvelse i selvvirksomhed. Tilsynet med den enkelte kommunes skoler føres af skolekommissionen (flertallet valgt af kommunalbestyrelsen, mindretallet af forældrene); der er adgang for forældrene til at vælge skolenævn (flertallet valgt af forældrene, mindretallet af kommunalbestyrelsen) for den enkelte skole, og hvis et sådant vælges, overtager det tilsynet med den pågældende skole, medens skolekommissionen tager sig af kommunens fælles skoleopgaver. For hvert amt er der en skoledirektion (amtmanden -t4 medlemmer valgt af amtsrådet), under hvilken landsbyskolerne sorterer; til skoledirektionen er knyttet en amtsskolekonsulent (valgt blandt am- 924