der betegnelsen l'Action Catholique og af Pius XI karakteriseredes som »lægfolkets medvirken i hierarkiets apostolat». Eksempelvis nævnes: Katolsk Arbejderungdom (Jeunesse Ouvrière Chrétienne) og Katolsk Bondeungdom (Jeunesse Agricole Chrétienne), der 1947 hver talte over 200.000 med]. En betydelig rolle spiller de katolske fagforeninger (Confédération Française des Travailleurs Chrétiens). Lægfolkets medarbejderskab har dog også fremkaldt øget kritik, og bisperne måtte 1946 indskærpe, at undergiven og tillidsfuld lydighed mod . hierarkiet var nødvendig. Den katolske kirkes åndelige position i det franske folk synes at være styrket siden 1940. I Paris er dåbstallet stigende, og indenfor politik og åndsliv har en elite fulgt kirken. — De protestantiske kirker har, trods svaghed og splittelse, kunnet spille en rolle som bevarere af en rig protestantisk tradition, ligesom de samler mange, der er blevet kritisk indstillet overfor katolicismen. Især fra reformert side har man søgt at gøre en indsats indenfor det økumeniske arbejde. Se også Karl den store, Gallikanismen, Hugenotter, Jansenismen. Litt.: H. Bremond, Histoire litteraire du sentiment religieux en France 1—11 (Paris 1916—33; katolsk); G. Goyau, Histoire religieuse (i Histoire de la Nation Française 6, Paris 1922; katolsk); J. Viénot, Histoire de la Réforme française 1—2 (Paris 1926 og 1934; protestantisk, indtil 1685); E. Rochat, Le développement de la théologie protestante française au 19e siècle (Genève 1942; protestantisk); E. G. Léonard, Les origines de la Réforme en France et Bibliographie calvinienne (i Calvin et la Réforme en France, Aix 1944; protestantisk); A. Dansette, Histoire religieuse de la France contemporaine 1—2 (Paris 1948 og 1951; katolsk); Guide de la France chrétienne et missionaire (udg. af Centre cath. intern. de documentation et statistiques, Paris 1948 og 1949); Annuaire Protestant (Paris). A. N. FRANZÉN, Frans Michael (1772—1847), biskop och skald. Född i Uleåborg i Finland, växte F. upp i en utpräglat merkantil omgivning. Under studieåren vid Åbo Akademi hade F. lyckan att få bo hos Henrik Gabriel Porthan och bedriva sina studier under dennes inspirerande ledning. Som 941 FRANZÉN / Frans Michael Franzén. Tuschteckning av L. K. Roos, 1823. poet slog han sitt stora slag då han 1793 tryckte en del dikter i Stockholms-Posten. De väckte hänförelse och 21-åringen fann sig vara en berömd man. Vid debuten framträdde hemmets värld som F:s spec. ämnessfär. En särställning bland dikterna från 1793 intog dock »Människans anlete», som hade en starkt romantisk prägel, i likhet med »Det nya Eden» (1795). Svenska Akademien tilldelade F. 1797 sitt stora pris för dikten »Sång över greve Gustaf Filip Creutz» på villkor att en del ändringar skulle vidtagas. Häri fogade sig skalden, men vid omarbetningen försvann det romantiska inslaget i bildvärld och tankegång och tendensen blev rent klassisk. F. blev professor i Äbo 1798 och gifte sig 1799; härefter blev den borgerliga förståndsmässigheten dominerande i hans diktning. Han fördjupade sig i filosofiska studier, vilket enl. hans mening förkvävde hans poetiska inspiration. Det bästa F. skapade under 1800-talets första decennium var en del sällskapsvisor. 942