` mensamma erfarenhet, att »köttet har begärelse mot Anden och Anden mot köttet; de två ligga i strid med varandra för att hindra Eder att göra vad I viljen» (Gal. 5:17). Hans antydningar om tillståndet i de av honom grundade församlingarna låta också förstå, att medlemmarna där icke voro fullkomnade. Under alla sekel av kyrkans historia har man erinrat om att Jesus lärde sina lärjungar att bedja femte bönen. Det kommer i detta livet ingen dag, då man icke behöver uttala den. Man har försökt att få samstämmighet mellan kravet på f. och de kristnas faktiska brister på det sättet, att den f., som tillkommer dem, är strävan efter f. (Fil. 3:12). Man har också framhävt, att den f., de troende eftersträva, icke är en personens eller karaktärens fulländning, utan redobogenhet att lyda Guds vilja, som just nu genom stundens krav förelägges oss. Det egna hos människan är också alltid, har det sagts, till sin natur något besmittat. F. kan tillskrivas henne, blott i den mån Gud använder henne. Han förmår utföra sitt verk även med mycket dåliga verktyg. Som den nya tidsålderns barn har också den troende ansetts ha del i den kristna f., ehuru han såsom tillika tillhörig den gamla tidsåldern är fånge i syndens rike. Den genuint lutherska tankegången är, att den kristne icke har någon annan rättfärdighet än den att äga förlåtelse. En svårighet, som står kvar vid dessa olika lösningsförsök är, att den fullkomliga lydnaden dock alltid måste ha något med vår viljas inriktning att göra. Man kan inte sträva efter en f., som aldrig kan få realitet. Det vore en inbillad strävan. Gärningar, som icke ha något sammanhang med personligheten, äro icke våra gärningar. Det otillfredsställande i de lösningsförsök, som givits, sammanhänger med den gåtfulla söndringen i människans natur, vilken för med sig, att människan aldrig i detta livet kommer högre än till den kämpande godhetens plan. Detta betyder, att den f. man kämpar för, är på något sätt realiserad i viljan, men samtidigt blott till hälften realiserad, då den är något, som man endast kämpande sträcker sig emot. 32 993 FYENS STIFT Litt.: A. Ritschl, Die christliche Vollkommenheit (ed. Fabricius, Leipzig 1924); A. Fridrichsen, Fullkomlighetskravet i Jesu förkunnelse (Svensk teologisk kvartalskrift 1933, s. 124 ff.). S. v. E. FYENS STIFT. Kristendommens ældste historie på Fyen er ukendt, men ifølge Adam af Bremen skal Knud den Store have anbragt englænderen Reginbert som den første biskop der (ca. 1025). Organiseret som et led af den danske kirke blev stiftet dog nok først i Svend Estridsens tid (biskop Eilbert, d. 1072), og af stor betydning for selve stiftsbyen, Odense, blev det, at knudskulten der fik sit sæde. 1086 dræbtes kong Knud (den Hellige) i St. Albans kirke i Odense af en oprørsk bondeskare; kongeslægten fik ham ved pavens hjælp kanoniseret, og de oprindeligt engelske benediktinermunke i Odense varetog hans dyrkelse (helgenskrinet med hans ben befinder sig i den nuværende domkirkes krypt). Omkring 1300 afløstes den ældre St. Albans kirke af den nuværende St. Knuds domkirke, en prægtig rent gotisk katedral, der rummer adskillige kongegrave. 1139 anerkendtes munkesamfundet som domkapitel; det bestod som regulært kapitel til 1474, da det efter krav af den fyenske adel sekulariseredes, men allerede 1489 ophævedes sekulariseringen, den gamle regulære orden indførtes igen, og domkapitlet tilsluttede sig Bursfelde-kongregationen. Tilbageføringen må ses som et led i senmiddelalderlige reformbestræbelser. I middelalderen gik stiftets grænser langt udenfor de nuværende: det indbefattede Fyen og det fyenske arkipelag, Als, Femern og Lolland-Falster. Efter reformationen ophørte Femern at høre til stiftet, 1819 forenedes Ærø med Als (hvis kirkelige historie er yderst omskiftelig, takket være øens politiske forbindelse med hertugdømmet Slesvig) i et eget stift som dog atter forsvandt 1864, da Ærø definitivt kom til Fyen og Als til Slesvig (nu Haderslev) stift. Allerede 1803 udskiltes Lolland-Falster som et eget stift. Det nuværende F. omfatter derfor kun selve Fyen og de nærmeste omgivende øer. Det dækker 3477 km”, har 380.000 indbyg- 994