FÅNGVÅRD ring av fångarna, ordnandet av lämplig sysselsättning, fångarnas fostran i andlig mening samt uppbringandet av duglig vårdpersonal. Kväkarna uppförde fängelser, i vilka grundprincipen för straffets verkställighet bestod i en sträng isolering av den dömde, det s. k. philadelphiska isoleringssystemet. Genom att bringa fången i avskildhet sökte man skydda honom från andra fångars skadliga inverkan och samtidigt inrikta hans strävanden mot högre mål, närmast i religiös riktning. Då en sträng isolering icke verkade enbart fördelaktigt, övergick man sedermera till det s. k. auburn- eller tysthetssystemet, vilket för förhindrande av dåligt inflytande bland fångarna, hade infört samtalsförbud. Under tystnadsförpliktelse sammanfördes fångarna om dagarna till gemensamma arbeten, men isolerades till natten i enskild cell. I England uppkom senare det s. k. iriska eller progressiva systemet. Enligt detta kunde fången, i fall straffet visat sig ha åsyftad verkan på honom, gradvis beviljas lättnader, för att slutligen försättas i villkorlig frihet. F:s utveckling har senare rönt stark påverkan av de olika åsikterna rörande straffets ändamäålsenlighet. Vedergällningsprincipen har i allt högre grad fått ge vika först för den sociologiska och senare för den biologiska principen. Enligt dessa bör straffet framför allt syfta till bevarandet av samhällets trygghet och straffets ändamäålsenlighet såväl i fråga om dess art som storlek lämnas beroende av brottslingens egenart. Med tanke på resocialisering av brottslingen har olika anstalter inrättats, d.v.s. ungdomsfängelser för unga förbrytare, specialanstalter eller anstaltsavdelningar för psykiskt defekta samt farliga förbrytare. Den slutna f. kompletteras av anstalter för öppen vård. Tiden för frihetsstraff har avkortats genom att man försätter fången i villkorlig frihet, vilket skett antingen efter prövning eller obligatoriskt på grund av lagens uttryckliga stadgande. Disciplinära straff ha förmildrats och utövningen av dessa ställts under noggrann kontroll. Arbetet är tidsenligt ordnat med tanke på 999 yrkesskicklighetens utvecklande. I fråga om hälsovård fästes avseende ej enbart vid allmänna hygieniska fordringar i fråga om rummens standard, födan och utevistelsen, utan därtill ha för sjuka uppförts sjukhus, och i individuella fall företagas sinnesundersökningar. Genom gudstjänster och andaktsstunder, olika slag av kursverksamhet, tidningar och bibliotek har man på möjligast mångsidiga sätt strävat att tillgodose fångarnas andliga behov. Kontakten med yttervärlden har underlättats i och med att fångarna numera tillåtas träffa sina anhöriga och bekanta oftare än tidigare varit fallet. På vissa villkor kunna fångarna t. o. m. beviljas kortare permissioner eller rätt att taga anställning hos enskild arbetsgivare. Återbördandet till det fria samhällslivet har underlättats genom höjandet av dagspenningen ävensom genom att vid fängelserna anställa särskilda socialkuratorer, med uppgift att upprätthålla kontakten mellan fången och hans anhöriga samt tillförsäkra fången utkomstmöjligheter efter frigivningen. Vid personalens antal och kvalifikationer har allt större uppmärksamhet fästs. Frånsett isoleringen och övervakningen strävar f. att ernå sådana verksamhets- och levnadsformer, vilka i möjligast ringa grad avvika från det fria samhällslivet. Uppfattningen, att fångenskapen för den fängslade skall innebära lidande, har i princip frångåtts. För att samhället måtte kunna skydda sig mot brottslighet har man genom |lagstiftning möjliggjort, att å ena sidan utdöma frihetsstraff på obestämd tid, å andra sidan eftergiva åtal, avstå från att döma ung förbrytare till straff samt utfärda villkorlig dom. Bland direkta åtgärder för brottslighetens bekämpande är f. icke längre den allenarådande, utan utövas numera i allt tilltagande grad kriminalvård i frihet. Denna vårdform har i första hand som uppgift att anställa förundersökningar av brottslingar samt övervaka och bistå villkorligt dömda och villkorligt frigivna personer. I de nordiska länderna vidtog reformeringen av f:s-förhållandena i medlet av 1800-talet. I S verige erhöll verksamheten 1000