Lärkkulla Stiftelsens folkakademi i Karis utgör den svenskspråkiga motsvarigheten till institutet i Järvenpää. Folkakademin består av folkhögskola med andra och tredje årskurs (någon första årskurs finns icke här). Folkakademin har till uppgift att fortsätta och fördjupa studierna vid folkhögskolan. Undervisningen tjänar sålunda i likhet med det finska institutet såväl kyrkliga som allmänt kulturella mål. Folkakademin började sin verksamhet hösten 1949. Invigningen ägde rum d. 29 jan. 1950. Inrättningen har fyra ordinarie lärare av vilka en är föreståndare. Under det första läsåret hade skolan 36 elever, men den kan ta emot 45. De utgifter som ej täckas av staten bestridas genom gåvor och kollekter. Kyrkostyrelsen beviljar understöd av kyrkans allmänna medel. Båda instituten ha under läsåret 1949—50 fått nya lokaler, vilka bereda rum för olika möten, kurser o. s. v. Sålunda höllos i Lärkkulla under sommaren 1950 en religionspedagogisk kurs, internatskriftskola O.S.V. Dessa institut tillmötesgå ett behov, som vår tid ställer kyrkan inför, men i praktiken saknar man ännu erfarenhet om, huru dessa lekmannakrafter på bästa sätt skall användas i kyrkans tjänst. I varje fall står det klart att söndagsskolans nivå skall höjas och att verksamheten bland ungdomen skall bedrivas i mångskiftande former. Litt.: Resp. årsberättelser. L. P—aa FÖRSAMLINGSSTYRELSE. Sverige. Formerna för f. ha utformats efterhand och gå i Sverige tillbaka på 1600-talets ordningar. I prästerskapets privilegier (1650, 1675 och 1723) stadgas om sockenstämma och kyrkoråd. Sockenstämmoförordningen 1817 gjorde stämman till socknens representativa organ och kyrkorådet till stämmans förberedande och verkställande organ. (Redan omkring 1650 nämnes i städerna kyrkorådet som ett beslutande organ.) Sexmännen från medeltiden, vilka skulle »veta kyrkans bästa», hade vid 1500-talets ingång fungerat som ett slags socknens fullmäktige. De för- 1029 FÖRSAMLINGSSTYRELSE lorade mer och mer i betydelse, upphörde slutligen men torde aldrig ha avskaffats. Kommunallagarna 1862 stadgade särskild kommunalstyrelse. Sockenstämmarn, hittills det enda beslutande organet i landskommunerna, ersattes av kyrkostämman för de kyrkliga ärendena och skolorna (1842 hade obligatorisk skolgång införts); de borgerliga ärendena lämnades åt kommunalstämman. Skolrådet var förberedande och verkställande organ beträffande skolärendena. Tre ordinarie stämmor skulle hållas, i maj för att besluta om föregående års förvaltning, i oktober för utgifts- och inkomststaten för nästa år, i december för val. 1930 skedde viktiga förändringar. Där kommunalfullmäktige finnas (mer än 700 inv.) överfördes skolorna till den borgerliga kommunen. Efter ny kommunindelning 1952 sker detta i alla kommuner. I skolstyrelsen får kyrkoherden deltaga och kan väljas till ordf., även om han icke är ledamot. 1930 års lag ersatte i alla församlingar med mer än 1500 inv. kyrkostämman med kyrkofullmäktige, som utses genom proportionella val. Två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar kunna förenas till en kyrklig samfällighet. Kyrkoherden är icke längre självskriven ordf. i kyrkostämma eller fullmäktige men får närvara och yttra sig i fullmäktige och kan väljas till ordf., även om han icke är ledamot. Kyrkofullmäktige äro ej blott ett organ för ekonomiska och praktiska frågor utan ha också ansvar för församlingsvården. Fullmäktigevalen ha oftast följt de politiska partilinjerna.— I kyrkorådet är kyrkoherden fortfarande självskriven ordf. Antalet ledamöter, ordf. medräknad, skall vara 5—11, valda för 4 år. Om församlingar bilda ett pastorat, skall, vid sidan av de särskilda kyrkoråden gemensamt kyrkoråd finnas för vård om pastoratets angelägenheter. Kyrkorådet skall vårda den kyrkliga egendomen. Denna uppgift har utvidgats genom de ecklesiastika boställslagarna. Kyrkorådet skall också i övrigt ha hand om församlingens ekonomiska förvaltning men dessutom vårda 1030