Gregorius den store och särskilt hos Anselm föreligger läran om Kristi f., som kommer de troende till godo, en tanke som spelar en betydande roll också i den efterlutherska ortodoxiens satisfaktionslära. Luther riktar en energisk polemik mot f.-tanken. De goda gärningarna bli onda om de göras i syfte att vinna salighet. Att bygga frälsningen på gärningar och f. är att avsätta Gud och själv intaga hans plats. Genom sin lära om rättfärdiggörelse av tron allena, präglad i motsats till den katolska tesen fides caritate formata (tron sådan den tagit form i kärleken), har Luther återupprättat den av Paulus tolkade, all tanke på mänsklig f. uteslutande frälsningsuppfattningen i N. T. — Utvecklingen efter Luther inom protestantisk teologi kännetecknas dels av det med f.-tanken förknippade rättsliga betraktelsesättets fortvaro under fasthållande av de lutherska uttrycken (ortodoxien), dels av en tendens att låta tron träda in i gärningarnas ställe och därmed bli en grund för rättfärdiggörelsen, varigenom f.-tanken i själva verket åter smugit sig in (senare väckelsefromhet, »evangelism»). Tron kommer där- 1049 FÖRTJÄNST vid lätt att uppfattas i katolska tankebanor såsom en kvalitet hos människan som gör att den troende ej är syndare i radikal mening, utan för sin tros skull står i en närmare relation till Gud. Hänvisningen till att tron är född av Gud och därför ej grundar någon mänsklig f. visar förbindelselinjer tillbaka till Augustinus. Den nyare lutherforskningen har skapat förutsättningar för ett fördjupat inträngande i urkristendomens och reformationens uppfattning av gudsgemenskapens art. Se även Tro och gärningar. Litt.: Religionshistoriskt: A. Bertholet, Der Sinn des kultischen Opfers (Berlin 1942); G. Widengren, Religionens värld (Uppsala 1945). — Till judendomen: A. Marmorstein, The doctrine of merits in old rabbinical literature (London 1920); H. Ljungman, Guds barmhärtighet och dom. Fariséernas lära om de två »måtten» (Lund 1950). — Dogmhistoriskt: R. Seeberg, Dogmengeschichte III (Leipzig 1920); R. Bring, Förhållandet mellan tro och gärningar inom luthersk teologi (Acta Acad. Aboensis Humaniora IX, Helsingfors 1933); dens., Kristendomstolkningar (Sthm 1950); A. Sjöstrand, Satisfactio Christi (Uppsala 1937). — Principiellt: A. Nygren, Försoningen, en gudsgärning (Uppsala 1932). H. N—n 1050