HERDAMINNE tid gjordes på prästmötena och som, utvidgade till utförliga minnesteckningar, ännu förekomma på prästmötena (såsom tidi- gast tryckta i prästmöteshandlingarna, Uppsala 1859; detta föredöme följdes mer eller mindre snart i samtliga svenska stift). I samband med det starka arkeologiska och topografiska intresset på 1720- och 1730-talen uppkom på flera håll i Sverige tanken på att uppgöra series pastorum för de olika församlingarna. Men den förste, som tycks ha avsett att på grundval av sålunda insamlat material skapa ett verkligt h. av senare vanlig typ var biskopen i Strängnäs Jakob Serenius, sannolikt med impuls från England, där han tjänstgjort som präst. Tanken kom dock aldrig till utförande, men upptogs av konrektorn vid trivialskolan därstädes Nils Aurelius. I ett domkapitelscirkulär 1783 nr 5 § 4 upplyste stiftstyrelsen om att Aurelius »anmält sig vara sinnad till trycket lämna under titul av Strängnäs stifts herdaminne de samlingar han i flera år gjort rörande stiftets prästerskap» efter en metod som handskrivna provblad utvisade. Första bandet utkom 1785; i företalet uttalade Aurelius sin glädje över att ha »brutit isen». Strängt taget var detta emellertid icke riktigt, ty redan 1771 och f. å. hade i A. A. Hülphers »Samlingar til en beskrifning öfver Norrland» utdrag tryckts av »Herdaminne eller Härnösands stifts präst-krönika» av prosten i Grundsunda H. J. Tunaeus, som sålunda på detta område befann sig utan föregångare på obruten mark, men sannolikt har Aurelius inte haft kännedom härom. Ganska snart fingo flera andra stift sina h., och numera saknar inget svenskt stift h. (Luleå stift före dess utbrytning ingår i Bygdén, Härnösands stifts h.) På sistone pågår på flera håll nybearbetning av de äldre h., med utfyllnad av den i många fall mer än 100-åriga lucka, som uppstått, sedan dessa äldre h. utkommo (Linköpings, Västerås, Lunds delvis utkomna, Kalmar färdigt, under förberedelse bl. a. i Strängnäs och Uppsala). Den skandinaviska h.-litteraturens omfatt- 1299 ning och tillkomst framgår av följande knapphändiga, stiftvis ordnade översikt, varvid bortses från en del äldre, genom nyare h. överflödiggjorda verk (för dessa se S. Ågren, Sv. biogr. uppslagslitteratur. Uppsala 1929, s. 146 ff.). Sverige. Göteborgs stift: C. W. Skarstedt, 1878—85 (ny uppl. av K. Norborg & S. Öhrvall, 1941— 48) fortsatt av K. Norborg 1949; Härnösands stift: L. Bygdén, 4 bd, 1923—28; Kalmar stift: N. I. Löfgren, & A. Ahlqvist 1836—41, nytt av B. Olsson, 4 bd, 1947— 51; Karlstads stift: J. Hammarin, 3 bd, 1846—49; Linköpings stift: J. I. Håhl, 3 bd, 1846—47, nytt av J. A. Westerlund, J. A. Setterdahl & E. Meurling 1915 ff.; Luleå stift se Härnösands stift ; Lunds stift: S. Cavallin, 5 bd, 1854-58, nytt av G. Carlquist, 1948 ff.; Skara stift: J. W. Warholm, 2 bd, 1871—74, fortsatt av L. A. Cederbom & C. O. Friberg, 2 bd, 1928—31; Stockholms stift: G. Hellström, 1951; Strängnäs stift: K. A. Hagström, 4 bd, 1896—1901; Uppsala ärkestift: J. E. Fant & A. Th. Låstbom, 3 bd, 1842—45, fortsatt av L. Nyström, 1893; Visby stift: O. W. Lemke, 1868, suppl. 1892; Västerås stift: J. F. Muncktell, 3 bd, 1843— 46, nytt av G. Ekström, 1939 ff.; Växjö stift: C. O. Arcadius, J. A. Franzén, E. A. Zetterquist & G. Virdestam, 8 bd, 1921—34. — Danmark. S. V. Wiberg, Almindelig dansk Præstehistorie, 3 bd, 1870—73, fortsatt av S. Elvius, 1885—87 och 1914—15, M. Grohshennig & Th. Hauch-Fausböll, 1912—32; P. Nedergaard, Personalhist., sognehist. og statistiske bidrag til en dansk præste- og sognehistorie (kirkelig geografi) 1849— 1949. 1. Københavns stift. H. 1 ff. 1949 ff. — Finland. O. I. Colliander (för hela Finland fr. o. m. 1700-talet, i: Finska kyrkohist. samf:s handlingar, 8, 1910—18) ; det odelade finska biskopsstiftet: K. G. Leinberg, 1, 1895; Viborg och Borgå stift: M. Akiander, 2 bd, 1868—69; Åbo stifi: C. H. Strandberg, 2 bd 1832—34, och K. G. Leinberg, 1903. — Norge. A. C. Bang, Den norske Kirkes Geistlighed 1536—1600, 1897; Bergens stift: J. F. Lampe, 2 bd, 1895—96; Christianssands stift: A. Hatting, 1775, A. Faye, 1867, och D. S. Thrap (1700-talet), 1300