HERMETISMEN kan i närvarande tid denna stränga och hårda ställning. Vissa straff pålägger den kyrkliga myndigheten; i svårare fall utelämnar den den skyldige till världslig makt. Men på grund av kyrkans förändrade ställning till den moderna staten kan den numera ej påräkna statens bistånd, utan får åtnöja sig med att utkräva rent kyrkliga straff. I den protestantiska kyrkan ha vissa rester av romersk-katolsk uppfattning om h. kvarlevt, vilket även här stundom lett till kättardomar med dödsstraff, främst på calvinskt område (t. ex. Ser vet). Men även Luther kunde stundom godkänna hårda straff, t. ex. mot anabaptister. I princip kan dock den evangeliska kyrkan, som har en annan syn på dogmat (se art. härom), icke utöva något förmyndarskap över sina medlemmars tro, utan blott en själasörjande verksamhet för att föra de villfarande till rätta. Detta är den ståndpunkt i förhållande till h. och sektväsen, som den evangeliska kyrkan i våra dagar intar. Litt.: Utom till olika bibelkommentarer för urkyrkans syn må här hänvisas till R. Knopf, Das nachapost. Zeitalter (Tübingen 1905); och W. Bauer, Rechtgläubigkeit u. Ketzerei im ältesten Christentum (Tübingen 1934). För rom.-kat. syn se N. München, Das kanonische Gerichtsverfahren u. Strafrecht (Köln 1865) o, för luth.- ortod. syn R. Askmark, Ämbetet i den svenska kyrkan (Lund 1949). Hj. L. HERLIGHED, HERLIGHÈT, se Härlighet. HERMETISMEN är den hedniska formen av den riktning, som i kristendomen uppträder under namn av gnosticism *. Den vilar på mystikerns strävan att i den kontemplativa extasen höja sig över tid och rum och förena sig med det gudomliga. Denna grund har inklätts i läror hämtade från grekisk filosofi. — En äldre grupp skrifter ha en panteistisk allmystik och en optimistisk världssyn, som hämtats från stoicismen. Gud är alltings skapare och herre, han är i allt och allt är i honom. Världen är Guds avbild, en materiell Gud, skön men icke god. Stoicismens panteism kunde tillfredsställa den mystiska känslan av enhet med alltet och gudomen, men sak- 1303 nade distansen, som giver föreningen med Gud dess värde genom den saliggörande känslan av distansens upphävande och uppgåendet i Gud. — Så leddes hermetismen till den form, som finnes i de yngre och viktigaste skrifterna, en pessimistisk dualism, som ansluter sig till transcendentalismen, d. v. s. uppfattningen att den sanna verkligheten ligger bortom det sinnligt givna. Världen är ond, endast Gud är god. Han är höjd över varat. Då transcendentalismen avskar Guds förbindelse med världen, måste ett mellanled inskjutas. I den mest bekanta skriften »Poimandres» är det ordet (logos), men vid dess sida sättes Nous-Demiourgos (förnuftet-världsskaparen). Därtill fogas en myt, som med skäl kallats en syndafallsmyt. Urmänniskan, Anthropos, som skapades av alltets fader som en broder till Logos och Nous-Demiourgos, förenade sig i kärlek med Physis, naturen, och ur denna förening framgingo världen och människosläktet. Så förklaras människans dubbla natur: hennes kropp är dödlig och underkastad ödets lag, hennes själ fri från ödet och odödlig som delaktig av det gudomliga. Hermetismens frälsningslära är enkel: »Den människa, som har upplysningen (gnosis), igenkänner sig själv», d. v. s. sin gudomliga natur. Hon ingår i det goda, medan den som icke så gör, irrar omkring i mörkret hemfallen åt döden. Hermetismen är yngre än Filon* med vilken den har beröringspunkter: något har den upptagit från judendomen. Hermetikerna bildade inga församlingar och hade ingen kult, skrifterna synas utgå från mycket små kretsar, en mästare med några få adepter. Litt.: Corpus Hermeticum och Asclepius äro med fransk översättning utgivna av A. D. Nock och A.-J. Festugière, Hermès Trismégiste (2 bd Paris 1945, ett tredje band med fragmenten under förberedelse); A.-J. Festugière, L’ Hermétisme (i Hum. Vetenskapssamf. i Lund. Årsberättelse 1947/8, Lund 1948); M. P. Nilsson, Geschichte der griechischen Religion, II (München 1950, 556 ff. med litteraturhänvisningar). Nyligen funna skrifter på koptiska äro ej ännu publicerade. M. P.N. HERRE, se Jesus Kristus. 1304