HISTORIA OCH RELIGION dyrkas med blodiga offer den svarta gudinnan Kali. Annars utgöras offren till gudarna till stor del av blommor. Gudabilder uppvaktas och påklädas och föras stundom i högtidliga processioner genom gatorna. Medan kristendomen i Indien vunnit anhängare främst bland kastlösa och bland outvecklade, isolerade folkgrupper, har den inte vunnit många från den egentliga h. Gandhi motarbetade ivrigt omvändelser från h. till kristendom och ivrade i stället för de kastlösas accepterande inom h. Däremot har sedan länge och inte minst av Gandhi mycket av kristen lära upptagits inom h. I vida kretsar erkännes Jesus som en bland många gudsuppenbarare samt Bergspredikan som en ledstjärna för mänskligt handlande. Genom Vivekananda (1863—1902) framträdde h. som missionerande i Västerlandet. Teosofien har varit en annan väg för h:s väg hit. I våra dagar har Radhakrishnan (f. 1888) i föreläsningar i England och Amerika samt i en rad böcker på engelska med anknytning till västerländsk liberalism framställt h. som den ideala världsreligionen. En rad västerländska tänkare och författare från Schopenhauer fram till Isherwood och Aldous Huxley har mer eller mindre oförbehållsamt accepterat h:s tankar om meditation, självfrälsning, människans inneboende gudomlighet etc. Likheter mellan kristendom och h. komma till synes främst i bhaktifromheten med dess gudshängivenhet. En väsentlig skillnad mellan h. och kristendom är den förras inklusivitet: skilda trosföreställningar och gudsuppenbarare infogas i h:s former, varemot står den senares exklusivitet: endast i Kristus finnes frälsning. En annan väsentlig skillnad är, att h. tror människans innersta vara gott, gudomligt, medan kristendomen inskärper människans fundamentala syndfullhet. H. erbjuder människan att finna frälsning i sitt eget inre, kristendomen hänvisar henne till Guds handling i Kristus. Slutligen kan även nämnas, att h:s tro på människans av gärningar i en tidigare existens självför- 1331 vållade öde leder till konsekvenser som stå i strid mot den kristna kärlekstanken. Se även Gandhi, Indien, Teosofi. Litt.: J. N. Farquhar, The crown of hinduism (London 1915); M. A. Muusses, Kæcultus bij de hindoes (diss. Utrecht. Purmerend 1920); H. v. Glasenapp, Der Hinduismus (München 1922); S. Konow, Hinduismen I—II (Sthm 1927); S. Radhakrishnan, The Hindu view of life (London 1927); D. S. Sarma, A primer of Hinduism (New York 1929); D. S. Sarma, Studies in the renaissance of Hinduism in the nineteenth and twentieth centuries (Madras 1944); J. H. Hutton, Caste in India. Its nature function and origins (Cambridge 1946); S. Kramrisch, The Hindu Temple (Calcutta 1946); J. Herbert, Spiritualité Hindoue (Paris 1947, h:s uppfattning av sig själv); M. Eliade, Techniques du Yoga (Paris 1948); A. C. Bouquet, Hinduism (London 1949); G. H. Langley, Sri Aurobindo: Indian poet, philosopher and mystic (London 1949); P. Yogananda, En yogis självbiografi (Sthm 1949). S. R. HISTORIA OCH RELIGION. Med »historia» kan man mena två olika, ehuru samhöriga ting: 1) Det faktiska skeendet (i mänskligheten), så långt detta kan fastställas; 2) den med källkritiska metoder arbetande vetenskapen, som (i sin ideala, ehuru kanske aldrig fullt förverkligade strävan) objektivt söker fastställa »wie es eigentlich gewesen ist» (Ranke). Problemet »historia och religion» är följaktligen en fråga a) om religionens förhållande till det historiska skeendet och b) om den historiska vetenskapens förhållande till religionen. a) Den förstnämnda frågan torde i sin tur kunna behandlas under två huvudrubriker: 1) Hur uppfattar religionerna själva det historiska skeendet? 2) Ger det historiska skeendet själv stöd för en tro på att det bestämmes av den makt, som för all högre religion är den centrala, eller förhåller det sig tvärtom? Den första frågan kan besvaras rent objektivt, den andra kan blott besvaras så, att man redogör för olika subjektiva uppfattningar. Om religionsvetenskapens objekt, såsom en nutida åskådning hävdar, icke är religionens trosföremäål utan religionen själv i dess faktiska historiska verksamhet, fal- 1332