Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Individualism
- Indonesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDONESIEN
av i. består i att särskilja berättigat och
oberättigat i de överindividuella kraven.
Den individuella friheten kan lätt slå över
i godtycke, d. v. s. i bundenhet under
impulsernas blinda kasualnödvändighet. Sann
frihet realiseras genom inriktningen på
meningsfull nödvändighet (ex.:
logikens krav). En kristen i. skulle frigöra
människan från meningslöst tvång och
falsk nödvändighet genom att föra henne
under beroende av en djupare meningsfull
nödvändighet, i sista hand av Gud.
Litt.: G. Burckhardt, Individuum und
Allgemeinheit in Platos Politeia (Abhandlungen zur
Philos. u. ihrer Gesch. 40. Heft, Halle a. S. 1913);
G. Carstensen, Individualitetstanken hos
Schleiermacher (Lund 1924); J. Dewey, Individualism
old and new (New York 1930). R.J.
INDONESIEN. Religionshistorisk översikt.
Indonesiens ursprungliga religioner har först
i våra dagar börjat utforskas och uppvisar en
rik provkarta på religiösa företeelser: myter,
riter, tro på gudar, »dema»-gudomligheter,
andar och trolldom, vilket allt icke låter sig
inordnas under någon bestämd formel. Jfr
Fester och helgdagar.
Mycket tidigt — kanske redan under det
första århundradet — förekom handel med
Indien, och många indier bosatte sig inom I.
Genom dem spreds hinduismen, särskilt
genom ingifte. Under förföljelserna mot
buddhismen i Indien kom ett stort antal
buddhister till I. En tid låg t.ex.
buddhismens främsta lärdomsanstalt i
Palembang, Sumatra. Både hinduismen och
buddhismen har satt märkliga spår efter sig i
I:s kulturella liv. Här bör nämnas den s. k.
riwidjaja-perioden på södra Sumatra, de
många templen, särskilt på ön Bali, där
hinduismen ännu frodas, och det skriftspråk,
som man funnit bland javanerna och
batakerna.
Resande arabiska och indiska köpmän
förde också islam till I. Enligt några källor
ägde den första kontakten rum så tidigt
som 850. Under 13:de årh.
muhammedaniserades stora delar av Sumatra. Marco Polo
fann på sin genomresa år 1293
muhammedaner i Atjeh, norra Sumatra. Man räknar
idag med att omkr. 90 % av I:s befolkning
23
är muhammedaner. På sina håll är Islam
fanatisk, särskilt inom den s. k. Darul Islam
rörelsen, som syftar till en teokratisk stat.
Dess fästen är på västra Java och norra
Sumatra.
Missionsarbetet och kyrkliga förhållanden.
Det första kristna missionsförsöket i I.
gjordes av portugiserna, som började mission på
Moluckerna 1522. De franciskaner, som
sökte fotfäste där, måste dock snart fly, och nya
försök gjordes på andra öar. Xaviers* besök
stimulerade starkt det katolska
missionsintresset, och för en tid var den katolska
verksamheten mycket lovande. Då holländarna
på 1600-talet kom till makten gick den
katolska verksamheten i det närmaste under.
Holländska Ost-Indiska Kompaniet började
då bedriva mission, mest av politiska
bevekelsegrunder. Man hade stor framgång bland
isolerade folkgrupper, men de flesta av de
omvända mäste nog betecknas som
»riskristna». De moderna holländska
missionerna har däremot utfört ett bestående och
storartat arbete. Utom de reformerta
kyrkorna har också katolikerna och
lutheranerna bedrivit mission här. Bland icke
holländska sällskap, som utfört missionsarbete
inom I., är Baselmissionen och Rhenska
Missionssällskapet de mest framträdande. Det
senare, som började sin verksamhet på
Sumatra genom L. Nommensen 1862, har fått
bygga en av missionsfältens allra starkaste
kyrkor, den Kristna Protestantiska
Batakkyrkan, med 700.000 medlemmar.
Det andra världskriget bröt abrupt denna
blomstrande verksamhet. Alla tyska
missionärer internerades 1940, och 1942 kom
turen till holländarna. Blott ett fåtal
skandinaviska och schweiziska missionärer
lämnades kvar. Ockupationsåren kunde dock icke
bryta ned de unga kyrkorna, av vilka några,
t.ex. Batakkyrkan, redan tidigare nått en
viss självständighet. Redan tidigt hade man
utbildat ett infött prästerskap, och så kunde
verksamheten fortsätta utan missionärerna.
En högre teologisk skola på ekumenisk
grund var redan före kriget verksam i
Batavia (Djakarta), och den första gruppen unga
präster hade utexaminerats. På grund av den
högre teologiska bildning dessa fått, blev
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0018.html