- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 2. I - O /
23-24

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Individualism - Indonesien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDONESIEN av i. består i att särskilja berättigat och oberättigat i de överindividuella kraven. Den individuella friheten kan lätt slå över i godtycke, d. v. s. i bundenhet under impulsernas blinda kasualnödvändighet. Sann frihet realiseras genom inriktningen på meningsfull nödvändighet (ex.: logikens krav). En kristen i. skulle frigöra människan från meningslöst tvång och falsk nödvändighet genom att föra henne under beroende av en djupare meningsfull nödvändighet, i sista hand av Gud. Litt.: G. Burckhardt, Individuum und Allgemeinheit in Platos Politeia (Abhandlungen zur Philos. u. ihrer Gesch. 40. Heft, Halle a. S. 1913); G. Carstensen, Individualitetstanken hos Schleiermacher (Lund 1924); J. Dewey, Individualism old and new (New York 1930). R.J. INDONESIEN. Religionshistorisk översikt. Indonesiens ursprungliga religioner har först i våra dagar börjat utforskas och uppvisar en rik provkarta på religiösa företeelser: myter, riter, tro på gudar, »dema»-gudomligheter, andar och trolldom, vilket allt icke låter sig inordnas under någon bestämd formel. Jfr Fester och helgdagar. Mycket tidigt — kanske redan under det första århundradet — förekom handel med Indien, och många indier bosatte sig inom I. Genom dem spreds hinduismen, särskilt genom ingifte. Under förföljelserna mot buddhismen i Indien kom ett stort antal buddhister till I. En tid låg t.ex. buddhismens främsta lärdomsanstalt i Palembang, Sumatra. Både hinduismen och buddhismen har satt märkliga spår efter sig i I:s kulturella liv. Här bör nämnas den s. k. riwidjaja-perioden på södra Sumatra, de många templen, särskilt på ön Bali, där hinduismen ännu frodas, och det skriftspråk, som man funnit bland javanerna och batakerna. Resande arabiska och indiska köpmän förde också islam till I. Enligt några källor ägde den första kontakten rum så tidigt som 850. Under 13:de årh. muhammedaniserades stora delar av Sumatra. Marco Polo fann på sin genomresa år 1293 muhammedaner i Atjeh, norra Sumatra. Man räknar idag med att omkr. 90 % av I:s befolkning 23 är muhammedaner. På sina håll är Islam fanatisk, särskilt inom den s. k. Darul Islam rörelsen, som syftar till en teokratisk stat. Dess fästen är på västra Java och norra Sumatra. Missionsarbetet och kyrkliga förhållanden. Det första kristna missionsförsöket i I. gjordes av portugiserna, som började mission på Moluckerna 1522. De franciskaner, som sökte fotfäste där, måste dock snart fly, och nya försök gjordes på andra öar. Xaviers* besök stimulerade starkt det katolska missionsintresset, och för en tid var den katolska verksamheten mycket lovande. Då holländarna på 1600-talet kom till makten gick den katolska verksamheten i det närmaste under. Holländska Ost-Indiska Kompaniet började då bedriva mission, mest av politiska bevekelsegrunder. Man hade stor framgång bland isolerade folkgrupper, men de flesta av de omvända mäste nog betecknas som »riskristna». De moderna holländska missionerna har däremot utfört ett bestående och storartat arbete. Utom de reformerta kyrkorna har också katolikerna och lutheranerna bedrivit mission här. Bland icke holländska sällskap, som utfört missionsarbete inom I., är Baselmissionen och Rhenska Missionssällskapet de mest framträdande. Det senare, som började sin verksamhet på Sumatra genom L. Nommensen 1862, har fått bygga en av missionsfältens allra starkaste kyrkor, den Kristna Protestantiska Batakkyrkan, med 700.000 medlemmar. Det andra världskriget bröt abrupt denna blomstrande verksamhet. Alla tyska missionärer internerades 1940, och 1942 kom turen till holländarna. Blott ett fåtal skandinaviska och schweiziska missionärer lämnades kvar. Ockupationsåren kunde dock icke bryta ned de unga kyrkorna, av vilka några, t.ex. Batakkyrkan, redan tidigare nått en viss självständighet. Redan tidigt hade man utbildat ett infött prästerskap, och så kunde verksamheten fortsätta utan missionärerna. En högre teologisk skola på ekumenisk grund var redan före kriget verksam i Batavia (Djakarta), och den första gruppen unga präster hade utexaminerats. På grund av den högre teologiska bildning dessa fått, blev 24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free