de mer än andra de unga kyrkornas ledare. Trots krig och uppror visade de unga kyrkorna en stadig tillväxt. Inom I. är den ekumeniska verksamheten livlig. 1950 bildades »The Council of Churches of I.». Dess ledning ligger helt i de inföddas händer. Man syftar klart mot en protestantisk kyrka i I. Det anses icke omöjligt att nå detta mål, då de flesta av de unga kyrkorna har reformert bakgrund. Att den starka Batakkyrkan 1952 blev medlem avy det Lutherska Världsförbundet anses inte hindra en sådan förening. Ett antal teologiska skolor drivas gemensamt av de olika kyrkorna. Den främsta av dessa är fortfarande den Högre teologiska skolan i Djakarta, där rektorn numera är en indonesier, som vid sin sida har ett antal docenter från olika länder och kyrkosamfund. De unga kyrkorna i I. står inför stora uppgifter. Antalet kristna är litet; omkring 3.000.000 av en befolkning på 70.000.000. Antalet utbildade predikanter är ävenledes litet, särskilt inom Batakkyrkan. Församlingarna är fattiga, och deras enhet hotas av ett flertal sekter. Synkretism och fanatisk nationalism verkar hindrande på det kristna arbetet, liksom kommunismen ofta delar de kinesiska församlingarna i två grupper. Därtill kommer att Islam upplever en väckelse, som är ganska nationellt färgad och medvetet vill hindra den framgång, som den kristna missionen under senare år haft bland muhammedanerna, av vilka omkr. 60.000 antagit kristen tro; det utan jämförelse största antal muslimer, som överhuvudtaget övergått till kristendomen. Litt.: 1. Allm.: R. Kennedy, Biliography of Indoniesien peoples and cultures (Yale Anthropological Studies 4, 1945). 2. Religionshist.: H. Schärer, Die Gottesidee der Ngadju Dajak in Süd-Borneo (diss. Leiden 1946); dens., Die missionarische Verkündigung auf dem Missionsfeld (Basler Missionsstudien N. F. 18, 1946); Ergebnisse der Frobenius-Expedition 1937—38 in die Molukken und nach Holländisch Neu-Guinea 1—3 (Frankfurt a. M. 1939—48; myter, religion och andlig kultur hos skilda stammar på Ceram); G. F. Vicedom—H. Tischner, Die Mbowasnb. Die Kultur der Hagenberg-Stämme im östl. Zentral Neuguinea 1—3 (Hamburg 1943—48); P. Arndt, 25 INDRE MISSION Religion auf Ostflores, Adonare und Solar (Studia Inst. Anthropos 1, Wien 1951); K. P. Landon, Southeast Asia, crossroad of religions (Chicago 1949; hinduiseringen och islamiseringen av bl. a. I.); C. A. O. van Niewenhuijze, The Darul-Islam movement in Western Java (i Pacific Affairs 23, 1950; denna tidskrift har goda, löpande litt.-översikter); H. Wilhelmy, Die staatliche Neugestaltung der islamischen Welt (i Saeculum 1, 1950). 3. Missionshist.: R. Alm, Missionen och nationalismen (Uppsala 1953; behandlar särskilt I.); H. D. J. Boissevain, De Zending in Oost en West (Gravenhage 1934); Joh. Warneck, Sechzig Jahre Batakmission in Sumatra (3 ed. Berlin 1925); dens., D. Ludwig I. Nommensen. Ein Lebensbild (4 ed. Wuppertal Barmen 1934); William D. Schermerhorn, The christian mission in the modern world (New York 1933); C. L. van Doorn, Nog is het dag (Gravenhage 1949); J. Verkuyl, Het Getuigenis van de kerken in Indoneisë temidden van de stromingen van deze tijd (Delft 1952). A. INDREMISJON, se Inre mission (och Indre Mission). INDRE MISSION er i Danmark betegnelsen for en kristelig vækkelsesbevægelse på folkekirkens grund omfattende lægfolk og præster. Navnet bruges d e 1s om det kristeligt vækkende arbejde blandt folkekirkens medlemmer i almindelighed, dels om den særlige kirkelige retning, der kendetegnes ved et sådant arbejde og dels om en bestemt organisation, der er dette arbejdes særlige udtryk. Kirkelig forening for denindre missioni Danmark (I. M. i D.) er stiftet 1861 og (organisatorisk uafhængig heraf, men i nøje samarbejde) Kirkelig forening for indre mission i København, stiftet 1865. I. M. i D. må ses i sammenhæng med den almindelige vækkelsesbevægelse i hele den protestantiske verden, særlig som denne ytrede sig fra begyndelsen af det 19. årh. (Se Inre mission.) Et særkende for alt dette er, at det hviler på frivillig tilslutning, det udføres af præster og lægfolk på frivillighedens grund, det økonomiske på frie indsamlinger. En forudsætning er den almindelige økonomiske og sociale udvikling, den vældige udfoldelse af hidtil ubrugte kræfter, den åbne 26