kundhed», »Den store Mester kommer», »Lyksalig, lyksalig, hver Sjæl», »Der staar et Slot i Vesterled», »Fred hviler over Land og By». 1854 fik I. overdraget at foretage den sidste revision af den af Roskilde Konvent udarbejdede »Psalmebog for Kirke- og Husandagt» (udgivet 1855). Medens store dele af I.s forfatterskab forlængst er glemt, lever hans religiøse digtning, især hans Morgen- og Aftensange på folkets læber. Som få har han evnet at give udtryk for dansk natur og dansk væsen i dets reneste skikkelse. Litt.: B. S. Ingemann, Levnetsbog 1—2 (Khvn 1862); Grundtvig og Ingemann. Brevvexling 1821 —59, ed. S. Grundtvig (Khvn 1882); K. Galster, Ingemann og Atterbom. En brevveksling (Khvn 1924); F. Rønning, B. S. Ingemann. Liv og Digtning (Khvn 1927); B. S. Ingemann, Morgen- og Aftensange, udg. med indledning af Søren Holm (Khvn 1944). B. K. INGMAN, Lauri Johannes (1868—1934), teolog, kyrkoman och politiker, Finland. Till en början verkade I. som religionslärare. 1901 blev han assistent i praktisk teologi vid Helsingfors universitet, 1907 promoverad teol. dr, 1915 t. f. och 1916 ordinarie professor i nämnda ämne. I. intresserade sig särskilt för kateketiken och var dessutom synnerligen förtrogen med de kyrkorättsliga problemen. Hans doktorsavhandling behandlade Jesu uppfostran av lärjungarna. I särskilda arbeten utlade I. pedagogiskt Joh. och Mark. evang., utgav en handbok för undervisningen i biblisk historia och författade en prästmötesavhandling om konfirmationen. I:s viktigaste undersökningar gälla arbetet för en ny katekes i Finlands kyrka (Uuden katekismuksen valmistelu kirkossamme 1800-luvulla, 1916), en förtjänstfull framställning av kyrkolagstiftningen i Finland efter 1869 (Kirkkolainsäädäntö Suomessa jälkeen 1870, 1911) och en utredning av befordringsgrunderna för prästtjänster (Ylennysperusteista papinviroissa, 1915). På svenska har I. utgivit en serie föreläsningar »Finlands kyrka efter 1809» (Kyrkohist. årsskr. 1922). I. hade tagit intryck av den finska pietismen och biblicismen utan att dock tillhöra någon 2 33 INGMAN Lauri Ingman. bestämd riktning. Ett särskilt intresse ägnade I. söndagsskolan och verkade över 20 år som söndagsskoleföreningens ordförande. Han har vidare gjort betydande insatser i arbetet för den kyrkliga lagstiftningens utveckling. Starkt hävdade han härvid kyrkans självständighet i förhållande till staten. I. var en framstående statsman och medlem av flera lant- och riksdagar. Medveten om de krav som det politiska livet under kritiska tider ställde även på kyrkans män gjorde han en framgångsrik insats i politiken bl. a. som stats- och undervisningsminister. I riksdagen framträdde han som en skicklig debattör. Han tillhörde det konservativa samlingspartiet. I. utnämndes till ärkebiskop år 1930. Under hans ämbetstid fördes viktiga underhandlingar om nattvardsgemenskap mellan Englands och Finlands kyrkor. I. dog 25/11 1934. Litt.: 7. Carpelan—L. O. Th. Tudeer, Helsingfors universitet, lärare och tjänstemän fr. år 1828 (Helsingfors 1925); S. Sola—Tudeer, Supplement 34