- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 2. I - O /
77-78

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Islam - Island

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

digare gudsuppenbarelser, även fhorat och injili (G. T. och N. T.), överbjudas, uppstår för den kristna missionen ett fundamentalt problem: i förhällande till andra religionssystem, såsom hinduism och buddhism, kan missionen hänvisa till att Kristus kom för att uppfylla religionernas längtan. I. däremot är den enda världsreligionen, som uppstått efter Kristus, den enda som oeftergivligt vill rätta, komplettera och överträffa densamma, den enda som bestämt förnekar dess sanningsvärde, den enda, som metodiskt och, i vissa fall, framgångsrikt bekämpar densamma. Muhammedanismen uppstod från början som en medvetet antikristlig religion, och på denna omständighet beror I:s hårda motståndskraft mot det kristna budskapet. Den framstående amerikanske islammissionären Samuel M. Zwemer (d. 1952) gjorde i sitt verk »The disintegration of Islam)» (1916) gällande att I. vore stadd i en fortskridande upplösningsprocess — dels på grund av den muhammedanska modernismen (grundad av persern Djemaleddin Afgahni, d. 1897), dels på grund av den radikalt repristinerande wakhabitriktningens inflytande. Den moderna främre-asiatiska nationalismen har dock väsentligen arit ägnad att revitalisera muhammedanismen, och motståndet mot kristendomen är nu lika starkt som någonsin. En av muhammedanmissionens metoder har alltsedan Raymundus Lullus’ dagar (1235—1315) varit apologetik och kontroversteologi. Missionsapologetiken måste gå in på dels det muhammedanska dogmats principiellt oföränderliga innehåll, dels de kaleidoskopiskt växlande filosofiska teorier, som spunnits kring detta dogma. Den evangeliska apologetikens främsta arbete är Gottlieb Pfanders Misan ul haqq, Sanningens våg, från 1820-talet. Den skolastiska apologetiska tekniken, som väl aldrig kan undgås i kontakten med de kontroversiellt inriktade muhammedanerna, liger dock i allmänhet icke väl till för evangelisk mission. genom positiv och uppbyggande Utom litteraturmission, så t.ex. genom ua -~ I I ISLAND det av Zwemer grundade Nilmissionstryckeriet i Kairo, har evangelisk mission betonat betydelsen av att söka återuppliva de gamla stelnade orientaliska kyrkorna, ss. jakobiter och kopter, till medvetande om sitt missionsuppdrag i muhammedanvärlden. Särskilda förhoppningar knytas till ett humanitärt inriktat missionsarbete, främst läkaremission en, som med sina sjukhus, polikliniker samt hem för föräldralösa barn o.s.v. vilja ge en äskådlighetsundervisning av den kristna barmhärtighetens väsen. Detta budskap om Jesu barmhärtighet når väl dock sitt missionerande syfte att väcka tro endast genom att rikta sig till samvetet, genom en klar förkunnelse om Kristi kors. I. har i sin tradition skurit bort själva hjärtat ur det kristna budskapet, när den gör gällande att Jesus icke dött på korset, utan att han genom ett under skulle ha ryckts upp till himlen. Missionsförkunnelsens erfarenhet visar nödvändigheten att just inför muhammedanismen peka på det centralaste: försoningen i Kristus. Litt.: Historia: se bibliografi i K. S. Latourette, A history of the expansion of Christianity 2—7 (London 1945). Principiellt: C. E. Padwick, Temple Gairdner of Cairo (London 1929); J. 7. Addison, The Christian approach to the Moslem (New York 1942); J. W. Sweetman, Islam and Christian theology (London 1945 ff.); S. A. Morrison, Religious liberty in the Near East (London 1948); G. Simon, Die Welt des Islam und ihre Berührungen mit der Christenheit (Gütersloh 1948); J. C. Wilson, The Christian message to Islam (New York 1950); jfr också den värdefulla småskriftserien Kreuz und Halbmond (Basel 1945—48). B.S. ISLAND. 1. Kirkehistorie. Islands urbeboere var irsk-skotske munke, som man ved meget lidt om, for da landnamnsmændene fra Norden indfandt sig, flygtede disse hellige mænd (omkr. 900 e. Kr.). De fleste af landnamnsmændene var hedninger og de spor af kristendom, som fandtes blandt dem, forsvandt snart. Næsten et århundrede senere begyndte kristne missionærer deres gerning blandt folket, og på den norske konge Olaf Tryggvasons opfordring og under medvirkning af islandske høvdinger blev kristendommen vedtaget på 78

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free