Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Israelsmission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U
när i Hamburg; Stephan Schultz
genomkorsade hela Europa och besökte även Sverige
(1745). Spener och Francke intresserade
sig för judafolkets omvändelse. Det av
J. H. Kallenberg grundade Institutum
Judaicum i Halle fick vittgående betydelse.
På Zinzendorífs initiativ införde
Brödraförsamlingen, först bland alla kyrkosamfund
(1741), förbön för judarna i sin kyrkobön.
1809 bildades det första i.-sällskapet,
London-sällskapet för kristendomens
utbredande bland judarna, och detta följdes snart av
andra. Ett anglikanskt biskopsdöme
upprättades i Jerusalem 1841, vars förste
innehavare, M. S. Alexander, var judekristen.
Lewis Way förde missionsväckelsen till
Kontinenten och Skandinavien.
Norge. Den 12 juni 1844 bildades i
Stavanger »Foreningen af Israels Venner» och
1861 konstituerades i Oslo »Den Norske
Centralkomité for Israelsmissionen»,
numera Den Norske Israelsmisjon.
Betydelsefulla insatser ha gjorts av prof.
C. P. Caspari (ordf. 1861—1892), cand.
theol. Peter L. Hærem (sekr. 1866—1878),
prof. Chr. Ihlen (sekr. 1907—1918, ordf.
1918—1949), m.fl. Intill 1891
understöddes utländsk missionsverksamhet i
Sydösteuropa, varefter eget utlandsarbete
upptogs i Galatz, senare även Bucarest och
Jassy, Budapest och Israel. Inkomster per
ar c:a 200.000 kr. Tidskrift: »Misjonsblad
for Israel», sedan 1827.
I Sverige uppstod tanken på en särskild i.
först genom väckelserna i mitten av
1800-talet, även om judedop dessförinnan
förekommit. Som banbrytare verkade då
London-sällskapets missionär J. Chr. Moritz
bland de svenska judarna. Âr 1875 bildades,
delvis genom impulser från Norge, För
eningen för Israelsmission, från
1934 Svenska Israelsmissionen.
Stiftare: pastor Aug. Lindström (d. 1924).
De första femton åren understöddes
utländsk missionsverksamhet i de flesta
europeiska länder samt Nordafrika; unga judar
mottogos i det s. k. proselythemmet i
Stockholm (1879—1923), många döptes och
åtskilliga blevo missionsarbetare. Verksamhet
upptogs i Sverige (Stockholm, Göteborg,
4 97
ISRAELSMISSION
Malmö o. Lund) samt i utlandet: Beirut,
Polen, Ryssland och Sibirien, Budapest,
Krim och Kaukasus, Jassy, Wien,
Bratislava och Paris. Nuvarande (1953)
missionsfält förutom Sverige: Frankrike, Wien
och Marocko. Svenska I. understöder
Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem. Antal
missionärer: 14. Inkomster per år c:a 350.000
kr. Tidskrift: »Svenska Israelsmissionen»,
grundad 1874.
Danmark. Är 1885 stiftades Den D
anske Israelsmission, delvis på
initiativ från Sverige. Banbrytare: pastor Paul
Mercatus, Hans Nicolaysen, J. Chr. Moritz
m. fl. Förste ordf. prof. Frantz Buhl. I
början understöddes Centralföreningen för
Judemission i Leipzig, 1890 anställdes en
tysk teolog för Stanislawow, senare upptogs
verksamhet i Rumänien och Przemysli,
Lwov och Köpenhamn. Ledare prof. Fr.
Torm (sekr. 1898—1921, ordf. 1921—1949),
pastor Axel Torm (sekr. 1932—1950, ordf.
sedan 1949), resesekr. Ph. Petri (1901—
1924), pastor H. Wolfhagen (1950—), Nuv.
missionsfält (1953) Köpenhamn. Tidskrift:
»Israelsmissionen», grundad 1905,
inkomster 100.000 kr.
Finska Missionssällskapet har även i. på
sitt program. 1863 öppnades en skola för
judebarn i Åbo, 1912 utsändes en missionär
till Bukovina. Nuv. fält (1951): Jerusalem
(barnhem, tre kvinnliga missionärer).
Se även Antisemitism.
Litt.: F. Heman—O. v. Harling, Geschichte des
jüdischen Volkes (Stuttgart 1927); H. J.
Schonfield, The history of Jewish Christianity
(London 1936); J. Jocz, The Jewish people and Jesus
Christ (London 1949); Chr. Ihlen, Den norske
Israelsmisjons historie i hundre år (Oslo 1947);
B. Pernow, Sjuttio år för Israel, Svenska
Israelsmissionen 1875—1945 (Sthm 1945); dens. m. fl.,
För Sions skull. Blad ur Svenska
Israelsmissionens historia 1875—1950 (Sthm 1950); Greta
Andrén, Ett Kristusbrev (Sthm 1944); J.
Ginsburg, Ortodoxa judar i helg och söcken (Sthm
1946); A. Forsberg, Utan varaktig stad (Sthm
1948); J. Jellinek m. fl., Israel, studier (Sthm
1949 ff.); A. Torm, 50 aars arbejde for Israel
(Khvn 1935); G. Lindeskog, Die Jesusfrage im
neuzeitlichen Judentum (Uppsala 1938); M.
Ehrenpreis, Frågetecknet Israel (Sthm 1948);
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0055.html