JAPAN. Religionshistoria. Den japanska religionskartan företer en mycket brokig bild. Primitiv och animistiskt färgad religion (jfr Animism) lever mångenstädes kvar och spåras även i de högre religionerna. Som nationalreligion framför andra betraktas shintoismen. I sitt ursprung är denna naturdyrkan och ankult utan några bilder för kultändamäl. Under buddhismens inflytande utvecklade den sig sedan till en praktisk polyteism med en gudaskara, som innesluter representanter för alla naturkrafter och livsförhällanden med obegränsade möjligheter för ökning av gudomligheternas antal: vad som förefaller upphöjt, mäktigt eller väcker fruktan och bävan kan bli kami (gud, eg.=det som är ovanför). Tonvikten har mer och mer kommit att läggas på an- och familjekult. Från omkring 1700 framträder nya shinto eller statsshinto, som framförallt samlar sig i kejsarkulten. Denna var ej avsedd att vara en religion i egentlig mening utan en medborgarhyllning, i vilken alla borde deltaga frånsett religiös inställning i övrigt. Den har haft väsentlig betydelse för den japanska nationalismen. Faktiskt blev den ett slags religion, varför många kristna vägrade deltaga i dess ceremonier. I och med J:s nederlag 1945 förlorade den mycket av sin maktställning. Kejsarkulten upphörde, och kejsaren började betraktas som en vanlig människa. Den gamla eller religiösa shinto lever kvar i en rad sekter, sammanlagt tretton, vilka samla 26,4 miljoner anhängare (1947). Buddhismen“, som kom in i landet i 6:te seklet, blev J:s mäktigaste religion. Den har haft stor kulturell betydelse och har satt djupa spår i den japanska folkkaraktären. Den har påverkat både den andliga och den materiella kulturen, och de buddhistiska munkarna utförde här ett pionjärarbete, som i viss mån kan jämföras med vad klosterfolket åstadkom under Europas medeltid. Buddhismens begränsning ligger här som annorstädes i brist på religiös aktivitet. Man har därför kunnat säga, att sådana i J. ofta mötande företeelser som panteism, pessimism och agnosticism ha sina rötter i buddhismen. Denna hade år 1947 38 milj. anhängare. 117 JAPAN N S Buddhisttempel från 1400-talet i Nara. Konfucianism en*, liksom buddhismen övertagen från Kina, är i större utsträckning en sedelära än en religion och har närmast vunnit anhängare bland de bildade. Den har lyckats bibehålla sig som en stark moralisk makt. Konfucius’ ideal av den vise, som genom lärdom och självbehärskning uppnår harmonisk utveckling av alla sina färdigheter och därför är värdig att bli betrodd med statens angelägenheter och bli folkens ledare, har bidragit till att ge J. upplysta furstar och statsmän. Ur konfucianernas led har också kommit de bästa kristna och ledarna av den japanska kyrkan. Missionens historia börjar, då Frans Xavier* 1549 landsteg i J. Den katolska mission, som härmed inleddes, hade till en början ansenliga framgångar, bl. a. beroende därpå att jesuiterna skickligt förmådde begagna sig av den feodala splittringen: de stora länsherrarna upptäckte, att ett gynnande av den nya religionen kunde tillföra dem begärliga varor, särskilt vapen och ammunition, nyttiga i kampen mot konkurrenterna. Siffermässigt medförde denna tidiga ka- 118