KATEKES förhållandet till föräldrarna, som ej rimligen böra åsidosättas. K. blir från etisk synpunkt förkastlig, blott om den arbetar utan hänsyn till sunt förnuft och billighet samt om den utan tillräcklig individualisering av bedömandet mekaniskt håller fast vid regler, uppställda för en bestämd situation. Om man i moralens namn totalt förbjuder k., betyder detta, att man avböjer att ge svar på frågan om de moraliska budens konkreta mening. Se även Bud. Litt.: Se handböckerna i teologisk etik t. ex. N. H. Søe, Kristelig etik (3 ed. Khvn 1951); E. Brunner, Das Gebot und die Ordnungen (Tübingen 1932). En starkt antikasuistisk hållning intages av P. Ramsey, Basic Christian ethics (New York 1950). S. v. E. KATEKES (katekismus). 1. K. är en kort, ordnad framställning av ett kyrkosamfunds lära, närmast avsedd för undervisning av barn och ungdom. Ordet kommer från det grekiska xztĄyes?v, som betyder »meddela, undervisa» (jfr Luk. 1:4; Apg. 18:25 o.a.) och tidigt användes om den elementära kristendomsundervisningen före eller efter dopet. Under reformationstiden fick k. sin nuvarande betydelse. Tidigare betecknade k. kyrkans muntliga undervisning eller dess stoff, den kristna trons grundläggande lärostycken; under den senare medeltiden användes ordet också speciellt om de frågor, som prästen riktade till faddrarna före dopet, och de svar, som dessa avgåvo. Ehuru icke de första i sitt slag fingo Luthers lilla och stora k. (1529) en avgörande betydelse i k:s historia. Redan den gamla kyrkans katekumenundervisning omfattade trosbekännelsen och Fader vår. Även med den kristna trons sedliga krav samt med dop och nattvard gjordes de unga kristna förtrogna. Det medeltida botsystemet förutsatte kännedom om den apostoliska trosbekännelsen, Fader vår, de s. k. dödssynderna, Ave Maria och sakramenten. De tio buden kunde användas som »syndaspegel». Luthers kateketiska verk anslöt sig alltså till kyrkans tradition. Hans egen tidigare produktion och förkunnelse innehålla viktiga förarbeten till katekeserna. Sådana äro »Kurze 251 Form der Zehn Gebote, des Glaubens und des Vaterunsers» (1520) och »Betbüchlein» (1522). Även i »Deutsche Messe» (1526) berör reformatorn den kateketiska undervisningen. Ända från 1516 hade Luther predikat över k.-stoff. En omedelbar betydelse för katekesarbetet fingo hans k.-predikningar åren 1528—29. Till detta arbete drevs han även av de erfarenheter av folkets okunnighet och prästernas oskicklighet, som han gjort under visitationsresor i Sachsen. Lilla k. bildar icke en systematisk helhet. Den är snarare en femfaldig skildring av det kristna livet. Däremot präglas varje huvudstycke av en fast inre slutenhet. I budens förklaringar hållas det religiösa och etiska samman. Luther stannar aldrig vid förbud, utan ger varje etisk utsaga en positiv och aktiv syftning. I trosbekännelsen ersättes en tidigare tolvdelning av tredelningen: tron bindes icke vid en rad lärosatser, utan till Fadern, Sonen och Anden samt deras verk. Förklaringarna äro närmast omskrivningar. Polemik förekommer icke trots tidsläget. Förklaringen till andra trosartikeln har betecknats som lilla k:s höjdpunkt, ett mästerverk genom sin kristna koncentration och ädla form. I fjärde och femte huvudstycket finnas satser, som icke äga en lika omedelbar religiös prägel, men centrala evangeliska tankar ha även här fått en klassisk formulering. Lilla k., som av Luther själv och hans efterföljare uppfattades som ett utdrag ur bibeln, en »lekmannabibel», var avsedd för ungdomen och folket att inläras genom präster, skolmästare och framför allt husbönder. Den stora k. skulle tjäna lärare och predikanter som en handledning för undervisning och predikan. Genom att upptagas bland den lutherska kyrkans bekännelseskrifter fingo Luthers k. en särskild auktoritet. De bidrogo också till att liknande k. utgåvos inom andra kyrkosamfund. Efter flera föregångare och förarbeten, bland dem M. Bucers och Calvins k.-arbeten, utkom Heidelbergerkatekesen 1563. Den antogs sedermera av de flesta reformerta länder och riktningar. Vid Dortrecht-synoden 1619 fick den karaktären av ett slags 252