KATEKES 7 ut Cuang BENEA 3 A SS NAA \EPe S (tY Titelbladet till Palladius’ danska katekesöversättning 1538. kommit i många upplagor och använts under sekler. Danmark. Luthers lilla k. har behärskat undervisningen. Under ortodoxiens tid ärades den av sin inflytelserike förespråkare biskop H. P. Resen (d. 1638) som en gudomlig gåva. Omkr. 1700 användes flera av pedagogiskt intresserade präster författade k., tills Erik Pontoppidans »Sandhed til Gudfrygtighed» 1737 auktoriserades som den statspietistiska epokens k. Denna k., som utgavs utan författarnamn, följer ganska osjälvständigt Speners »Einfältige Erklärung». På grund av omfånget (759 frågor och svar) utgavs 1771 en förkortad upplaga. Pontoppidans bok satte ej djupare spår i Danmark, men fick långvarig betydelse i Norge. Upplysningstidens k. blev Balles »Lærebog til Skoleundervisning og Konfirmationsforberedelse», påbjuden 1794, präglad av konservatism och tidens dygd- och pliktlära. Under 19:de årh. framträdde genom den 255 grundtvigska rörelsen motstånd mot k., motiverat främst av uppfattningen, att verklig kristendom inte kan inläras och att de tio buden höra till judendomen och lagen, men ej till evangeliet. C. F. Balslevs »Forklaring til Luthers lille Katekismus», som utgavs 1849 (auktoriserades 1856), har blivit klassisk. Den har utkommit i c:a 340 upplagor och tryckts i inemot 4 mill. exemplar. För närvarande äro 5 k.-utläggningar auktoriserade. Island. Den förste ev.-lutherske biskopen på Skálholt, Gissur Einarsson, översatte Luthers lilla k., men översättningar av andra, vidlyftigare k. trycktes snart. 1740 utkom biskop Jon Vidalins »Kort och enkel undervisning i kristendomen», en bred utläggning av Luthers k. Denna bok utkom i tre upplagor (också översatt till danska av H. Becker). Pontoppidans lärobok översattes och användes mycket, men från 1796 var Balles allenarådande till 1865, då Balslevs förklaring översattes. Denna avlöstes 1877 av lektor Helgi Hálfdanarsons »Kristilegur barnalærdómur eftir lutherskri kenningu». Den innehåller först Luthers lilla k., sedan tros- och sedeläran i 18 kap. Den har nu, trots allmänt erkända förtjänster, kommit ur bruk som konfirmandbok, delvis på grund av sitt omfång men huvudsakligen på grund av sin renlärighet. Numera finns ingen auktoriserad k., men flera äro i bruk. Norge. Pontoppidans katekesförklaring var allenarådande till efter mitten av 1800-talet, ofta använd i Saxtorphs »Udtog». En förkortad utgåva, verkställd av H. U. Sverdrup (1864), gick ut i talrika upplagor. A. Chr. Bangs k. (1890) och hans »Forklaring» fick stor utbredning. Th. Klav eness’ »Forklaring» (1892) var banbrytande. Den har spritts i mer än */, mill. exemplar. E. Berggravs utgåva av k. är en relativt fri bearbetning. En ny k.-text, som skall bringa uniformitet i de divergerande textformerna i skolan, godkändes av Kirkedepartementet år 1953. Sverige. Olavus Petri »En nyttig undervisning» av 1526 har beröringspunkter med Luthers stora k. Den ville tjäna prästernas arbete, men gav ej pedagogiska an- 256