visningar, utan återgav sitt innehåll direkt i enkel undervisande form. Den auktoritativa k. blev dock Luthers lilla k., som för all framtid utövade ett avgörande inflytande på den kateketiska traditionen. Laurentius Paulinus Gothus’ kateketiska arbeten (bland dem »Gyllene Clenodium » av 1631) representera 1600-talets systematiska lärdom. Jesper Svedbergs »Catechismi Gudliga öfning» (1709) är ett uttryck för tidens praktiska fromhetsriktning. En särställning tillkommer Olavus Svebilius’ katekes av 1689 både genom sin samlande kyrkliga tendens och sin stora utbredning. Åtminstone under senare delen av 1700-talet betraktades den som rikets officiella k. Den upptar Luthers lilla k. i dess helhet och följer den traditionella uppdelningen i fem huvudstycken. Den följande tidens k. hade en mer privat karaktär, präglade som de voro av olika fromhetsriktningar och författarindividualiteter. Under pietistiskt inflytande specificerade 1700-talets k. budens förbud och bhefallningar och ägnade det individuella troslivet en ökad uppmärksamhet. Från 1800-talets första årtionden ha vi dels k., som företräda en pietistiskt-ortodox fromhetstyp, dels sådana, som vid sidan av sin ortodoxa karaktär förete neologiskt inflytande. Till den förra gruppen hör H. Schartaus kateketiska arbeten, präglade av hans pastorala intresse och intellektualism. Till den senare gruppen hör den bearbetning av Svebilius’ k., som vi finna i J. A. Lindbloms k. (1811), även om den inte helt saknar pietistiska inslag. Trots allt motstånd förblev den länge Sveriges officiella k. Efter förberedelser från seklets mitt fick Sveriges kyrka 1878 en ny k., stadfäst för allmänt bruk. Här hade man åter närmare anslutit sig till Luthers lilla k. samt förkorttat och sammanträngt de äldre k:s innehåll. Den följande tidens k. voro till stor del hjälpmedel vid användningen av 1878 års »katekesutveckling». Från 1890-talet blev missnöjet med denna allt allmännare. Genom enskilda initiativ har Sverige sedan dess fått en mängd läroböcker för konfir- 9 257 KATEKES Gnfi ifdig Sòrfla ring Ofiwee LUTHERI tilla CATECHISMUM, tålt genom SPÕRSMUHE = URSA 2d t af Henrich RKeyfer! E Kengi. M. och Acad, | | | Bokt. Ahr 1689. O6000060 SQ S ArDawa RANA mE ADN Titelbladet till Svebilius’ katekes 1689. mandundervisningen, utan att någon av dem fått en dominerande ställning. I början av 1900-talet granskade en officiell nämnd, ledd av Einar Billing, föreliggande k. och förslag, gav kateketiska anvisningar och framlade egna förslag. En grundplan för konfirmandundervisningen utarbetades av det svenska biskopsmötet 1942. Utvecklingen i Finland var länge parallell med utvecklingen i Sverige. Flera av de svenska k. översattes till finska. Men alltifrån Michael Agricola ha landets främsta kyrkomän varit verksamma på detta område. Ericus Erici Sorolainen (d. 1625) utgav en större och en mindre k. Vik- 258