len av 1700-talet till kortare perioder på våren och hösten och ersattes av kommunion- och husförhör*. Som en form av offentlig gudstjänst hävdade dock k.-förhöret ännu under 1800-talet sin ställning i Sverige, främst genom den höga nivå Schartau gav det. Finlands kyrkolag av 1869 stadgar, att ottesångsgudstjänst skall i de församlingar, där aftonsångsgudstjänst icke hålles, förrättas med predikan över k. på den tid av året, som prästerskapet och församlingen anse lämpligast. Då vid otte- eller aftonsång predikan hålles över k., skall ett kort förhör anställas, särdeles med de senaste årens konfirmander. 1918 gavs tillåtelse att utelämna förhöret, där förhållandena sådant påkalla. I Finland höllos under perioden 1942—46 k.-predikningar i 238, under perioden 1947—51 i 182 församlingar (år 1936 var det ännu 357 församlingar). K.-förhör i den gamla formen ha nästan helt upphört. I Sverige och Finland ha präster i nya former begynt upptaga det arbete, som tidigare utfördes genom k.-predikningar och förhör. »Konfirmationsundervisning för äldre» (»skriftskola andra gången»), k.-aftnar och -samtal, studiecirklar kring k. äro exempel härpå. Vid konfirmandläsningen intar k. i regel en dominerande plats. I folkskola och läroverk lästes länge mycket k. Från upplysningens tid har en kritisk inställning mot k.-undervisningen gjort sig gällande. Samtidigt har det åskådliga historiska (bibliska och kyrkohistoriska) stoffet fått ett bredare rum i kristendomsundervisningen. I Sverige ledde det begynnande 1900-talets liberala och pedagogiska strävanden till att k.-undervisningen avskaffades i folkskolans undervisningsplan av år 1919. Vissa modifieringar av dessa bestämmelser ha senare skett. I Finland har k.-undervisningen fortfarande ett ganska stort utrymme i folkskolan. Lilla k. läses allmänt, därtill vissa delar av »Den kristna läran» i ett stort antal skolor. I läroverken har k. en mycket underordnad plats. På Island förekommer ingen k.-undervisning i skolorna. I Norge har däremot k.-undervisningen en fast plats i folk- 261 KATEKES skolan, men en mycket tillbakaträngd ställning i realskolan. Se även Folkskola, Husförhör, Kateketik, Konfirmation, Religionsundervisning. Litt.: E. Sachsse, Katechetik. Die Lehre von der kirchlichen Erziehung nach evang. Grundsätzen (Berlin 1897); E. Chr. Achelis, Lehrbuch der Praktischen Theologie 2 (3 ed. Leipzig 1911); O. Frenzel, Zur katechetischen Unterweisung im Zeitalter der Reformation und Orthodoxie (Leipzig 1915); J. Meyer, Historischer Kommentar zu Luthers Kleinem Katechismus (Gütersloh 1929); J. M. Reu, D. Martin Luthers Kleiner Katechismus. Die Geschichte seiner Entstehung, seiner Verbreitung und seines Gebrauchs (München 1929); dens., Quellen zur Geschichte des kirchlichen Unterrichts in der evangelischen Kirche Deutschlands zwischen 1530 und 1600 1—3 (Gütersloh 1904—1935); M. Luther, Den stora katekesen. Med inl. av G. Ljunggren (Uppsala 1931); K. Bornhäuser, Der Ursinn des Kleinen Katechismus D. Martin Luthers (Gütersloh 1933; sv. övers. Dr. Martin Luthers lilla katekes. Dess ursprungliga innebörd, Uppsala 1935); Orientation in religious education, utg. av Ph. H. Lotz (New York 1950; omfattande litteraturförteckning). Danmark: 0. Moe, Katechismus og katechismusundervisningen fra reformationen, især i Danmark og Norge (i Norsk theol. tidsskr. 1891); M. Neiiendam, Lær os at leve. Den danske kirkes konfirmation og forberedelsen dertil (2 ed. Khvn 1939); dens., Evangeliets forkyndelse og ungdommens undervisning (i Håndbog i kristendomskundskab 5, Khvn 1943); dens., Ungdom i Udspring. Konfirmationsfronten (Khvn 1951). Norge: O. Saxe, Katekismusundervisningen 1—2 (Kristiania 1889); A. Chr. Bang, Dokumenter og studier vedrørende den lutherske katekismus’ historie i Nordens kirker 1—2 (Christiania 1893—99); E. Berggrav, Fornyelse av katekismen (Oslo 1936). Sverige: J. Wahlfisk, Den kateketiska undervisningen i Sverige ifrån reformationen intill slutet af sjuttonde århundradet (Örebro 1889); I katekesundervisningens tjänst. Utdrag ur meddelanden från Kungl. katekesnämnden 1 (Sthm 1916); Meddelanden från Kungl. Katekesnämnden 1—3 (Sthm 1915—1917); G. Lizell, Den kateketiska undervisningen 1—5 (Uppsala 1920); F. Dahlbom, Den svenska folkskolans kristendomsundervisning 1842—1919 (Sthm 1927); N. Söderblom, Martin Luthers lilla katekes belyst (Uppsala 1929); S. Kjöllerström, Vår första lutherska katekes och dess översättare (i Kyrkohist. Årsskr. 1931); N. Fransén, Den svenska katekes- 262