Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Katolicitet
- Katolisisme
- Katolsk
- Katolsk-apostoliska kyrkan
- Katolska breven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammelte Aufsätze 1, Evangelische Katholizität
(München 1936); dens., Der Name katholisch u.
seine Geschichte (i dens., Die katholische Kirche
d. Ostens u. Westens 1, Urkirche u. Ostkirche,
München 1937); K. Adam, Das Wesen d.
Katholizismus (Düsseldorf 1924; dansk overs.
Katolicismens inderste væsen, Khvn 1945); S.
Zankow, Die orthodoxe Kirche des Ostens in
ökumenischer Sicht (Zürich 1946); P. Kovalevsky m. fl.,
Kirkens enhed (Khvn 1947); E. Berggrav,
Kirkerne lenges (Oslo 1953). K. E. SK.
KATOLISISME, se Den romersk-katolske
kirke.
KATOLSK, se Evangelisk — katolsk.
KATOLSK-APOSTOLISKA KYRKAN. Efter
upphovsmannen Edward Irving kallas K:s
anhängare ofta irvingianer. Irving var
en skotsk präst, som under åren 1825—
33 samlade stora skaror, icke minst ur
societetskretsarna, omkring sin förkunnelse
i skotska kyrkan i London. Han betonade,
att undrens och de kristna nådegåvornas
tid icke vore förbi. Kristus skulle snart
återkomma. Han lade emellertid så stark
vikt vid Kristi mänsklighet, att han
anklagades för irrlära av sin
hemförsamling i Skottland och utstöttes ur sin kyrka.
Hans lärjungar bildade då K. Själva
namnet innebär en avgränsning mot både
statskyrko- och sekttanken och vill säga att
kyrkan är grundad på apostlarnas lära.
Det karakteristiska för densamma är dess
kyrkobegrepp och församlingsordning.
Högsta ledningen anförtroddes från början åt
tolv utsedda apostlar. Meningen var, att
dessa skulle få efterträdare, men så har
icke blivit fallet, och för närvarande finns
inga apostlar, sedan den siste av dem dog
1901. Kyrkan har fyra ämbeten, vilka
omfatta förutom ovannämnda apostlar även
profeter, evangelister och herdar (pastorer).
De enskilda församlingarna stå under
ledning av en föreståndare, som kallas ängel.
Irving själv var till en tid ängel i en
församling, men hade eljest relativt litet med
kyrkans grundande att göra.
I fråga om läran avvisar K. såväl
transsubstantiationsläran som
konsubstantiationsläran och omfattar i stället en mystisk
tolkning av nattvarden, där Kristus är sym-
269
KATOLSKA BREVEN
boliskt närvarande. Liturgien är uppbyggd
på delar av katolsk, grekisk-ortodox och
anglikansk liturgi. Den gör ett övervägande
katolskt intryck även därutinnan att den
äger flera av den romerska gudstjänstens
yttre tecken såsom rökelse etc.
Samfundet, som ännu existerar och i
Norden har ett flertal församlingar, i Danmark
t.ex. tre i Köpenhamn, och därutöver i
många, särskilt nordjylländska städer, samt
i Sverige i Stockholm, Göteborg, Härnösand,
Jönköping, Malmö, Norrköping, Sundsvall
och Uppsala, har gått mycket tillbaka.
Anledningarna äro flera. Å ena sidan har t. ex.
anglokatolicismen dragit till sig dem som i
K. funno den rika liturgi och den katolicism,
som de inte funno i den sedvanliga
anglikanska kyrkan. Å andra sidan ha
väckelserörelserna dragit till sig dem, som i K. funno
en apokalyptisk stämning och urkristna
nådegåvor. Överhuvudtaget har det
missionerande arbetet upphört. En nyare gren av
k., den s.k. nyapostoliska kyrkan, som
grundades i Tyskland på 1860-talet, har i
strid med den ursprungliga K. överflyglat
moderkyrkan i betydelse och omfattning.
Litt.: P. Scheurlen, Die Sekten der Gegenwart
(4 ed. Stuttgart 1930); Allmänna inre husregler
jämte trosbekännelsen för den nyapostoliska
församlingens ämbeten ... (Sthm 1924); K.
Algermissen, Konfessionskunde (Hannover 1939);
M. Neiiendam, Frikirker og sekter (3 ed. Khvn
1948); K. Røstvig, En døende kirke (i Tidsskrift
for teologi og kirke 1945); E. Molland,
Konfesjonskunnskap (Oslo 1953). G. D.
KATOLSKA BREVEN är den gemensamma
beteckningen för Jakobs brev, 1—2
Petrusbreven, 1—3 Johann es br
even och Judas’ brev. Benämningen
uppkom i Österns kyrka och är tidigast
känd hos Eusebius (Kyrkohistoria 2, 23:
25). Före honom har attributet »katolskt»,
d.v.s. »allmänt», veterligen använts
endast om enskilda till ovannämnda grupp
hörande brev, i synnerhet om 1 Joh.,
som kallades Johannnes’ allmänna, d.v.s.
till hela kyrkan riktade brev, i motsats
till 2 och 3 Joh., som voro skrivna till
bestämda, i breven namngivna mottagare
(Eusebius, Kyrkohistoria 7, 25:7, 10). Den
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0143.html