sammelte Aufsätze 1, Evangelische Katholizität (München 1936); dens., Der Name katholisch u. seine Geschichte (i dens., Die katholische Kirche d. Ostens u. Westens 1, Urkirche u. Ostkirche, München 1937); K. Adam, Das Wesen d. Katholizismus (Düsseldorf 1924; dansk overs. Katolicismens inderste væsen, Khvn 1945); S. Zankow, Die orthodoxe Kirche des Ostens in ökumenischer Sicht (Zürich 1946); P. Kovalevsky m. fl., Kirkens enhed (Khvn 1947); E. Berggrav, Kirkerne lenges (Oslo 1953). K. E. SK. KATOLISISME, se Den romersk-katolske kirke. KATOLSK, se Evangelisk — katolsk. KATOLSK-APOSTOLISKA KYRKAN. Efter upphovsmannen Edward Irving kallas K:s anhängare ofta irvingianer. Irving var en skotsk präst, som under åren 1825— 33 samlade stora skaror, icke minst ur societetskretsarna, omkring sin förkunnelse i skotska kyrkan i London. Han betonade, att undrens och de kristna nådegåvornas tid icke vore förbi. Kristus skulle snart återkomma. Han lade emellertid så stark vikt vid Kristi mänsklighet, att han anklagades för irrlära av sin hemförsamling i Skottland och utstöttes ur sin kyrka. Hans lärjungar bildade då K. Själva namnet innebär en avgränsning mot både statskyrko- och sekttanken och vill säga att kyrkan är grundad på apostlarnas lära. Det karakteristiska för densamma är dess kyrkobegrepp och församlingsordning. Högsta ledningen anförtroddes från början åt tolv utsedda apostlar. Meningen var, att dessa skulle få efterträdare, men så har icke blivit fallet, och för närvarande finns inga apostlar, sedan den siste av dem dog 1901. Kyrkan har fyra ämbeten, vilka omfatta förutom ovannämnda apostlar även profeter, evangelister och herdar (pastorer). De enskilda församlingarna stå under ledning av en föreståndare, som kallas ängel. Irving själv var till en tid ängel i en församling, men hade eljest relativt litet med kyrkans grundande att göra. I fråga om läran avvisar K. såväl transsubstantiationsläran som konsubstantiationsläran och omfattar i stället en mystisk tolkning av nattvarden, där Kristus är sym- 269 KATOLSKA BREVEN boliskt närvarande. Liturgien är uppbyggd på delar av katolsk, grekisk-ortodox och anglikansk liturgi. Den gör ett övervägande katolskt intryck även därutinnan att den äger flera av den romerska gudstjänstens yttre tecken såsom rökelse etc. Samfundet, som ännu existerar och i Norden har ett flertal församlingar, i Danmark t.ex. tre i Köpenhamn, och därutöver i många, särskilt nordjylländska städer, samt i Sverige i Stockholm, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Malmö, Norrköping, Sundsvall och Uppsala, har gått mycket tillbaka. Anledningarna äro flera. Å ena sidan har t. ex. anglokatolicismen dragit till sig dem som i K. funno den rika liturgi och den katolicism, som de inte funno i den sedvanliga anglikanska kyrkan. Å andra sidan ha väckelserörelserna dragit till sig dem, som i K. funno en apokalyptisk stämning och urkristna nådegåvor. Överhuvudtaget har det missionerande arbetet upphört. En nyare gren av k., den s.k. nyapostoliska kyrkan, som grundades i Tyskland på 1860-talet, har i strid med den ursprungliga K. överflyglat moderkyrkan i betydelse och omfattning. Litt.: P. Scheurlen, Die Sekten der Gegenwart (4 ed. Stuttgart 1930); Allmänna inre husregler jämte trosbekännelsen för den nyapostoliska församlingens ämbeten ... (Sthm 1924); K. Algermissen, Konfessionskunde (Hannover 1939); M. Neiiendam, Frikirker og sekter (3 ed. Khvn 1948); K. Røstvig, En døende kirke (i Tidsskrift for teologi og kirke 1945); E. Molland, Konfesjonskunnskap (Oslo 1953). G. D. KATOLSKA BREVEN är den gemensamma beteckningen för Jakobs brev, 1—2 Petrusbreven, 1—3 Johann es br even och Judas’ brev. Benämningen uppkom i Österns kyrka och är tidigast känd hos Eusebius (Kyrkohistoria 2, 23: 25). Före honom har attributet »katolskt», d.v.s. »allmänt», veterligen använts endast om enskilda till ovannämnda grupp hörande brev, i synnerhet om 1 Joh., som kallades Johannnes’ allmänna, d.v.s. till hela kyrkan riktade brev, i motsats till 2 och 3 Joh., som voro skrivna till bestämda, i breven namngivna mottagare (Eusebius, Kyrkohistoria 7, 25:7, 10). Den 270