officiellt erkänd religion, som tidigare haft till lösenord: »vi munkar vill icke salutera konungar». Kommunistledningens hållning är alltså såsom i Ryssland dubbeltydig med omväxlande religionsfientliga och neutrala utsagor om religionen. Se även art. om de särskilda religionerna och Nestorianer. Litt.: K. L. Reichelt, Fromhetstyper og helligdommer i Øst-Asia 1—3 (Khvn 1947—49); Fr. L. K. Hsu, Under the ancestors’ shadow (London 1949); H. Maspero, Mélanges posthumes sur les religions et Vhistoire de la Chine 1—3 (Paris 1950); M. Eder, Die Religion der Chinesen (i Christus und die Religionen der Erde 3, Wien 1951); Wing-tsit Chan, Religious trends in modern China (New York 1953). C.-M. E. 2. Missionshistoria. Romersk-katolsk mission. K:s livliga handelsförbindelser med de delar av Asien som länge ägt kristna kyrkor talar för möjligheten, att enskilda kristna missionärer trängt in över landets gränser längt före år 635. Då lyckades i varje fall den nestorianske prästen A-lo-pen att vinna gehör för evangelium vid T'angkejsarens hov. Den nestorianska* kyrkan hade tidvis en viss framgång men hotades omsider till sin existens av svåra förföljelser, och den slog aldrig riktigt rot i K:s jord, kanske främst på grund av sin alltjämt utländska prägel. — En andra missionsepok börjar, då den romersk-katolska kyrkan år 1294 sände den kloke och energiske franciskanen John av Monteco rvino till Peking. Denne kunde på ett år (1305) rapportera 6.000 döpta. De stora framgångarna förklaras delvis av att den då regerande Mongol-dynastin var honom och hans kyrka väl bevågen. När den 1368 störtades, avstannade missionsverket. Kyrkan hade alltför mycket förlitat sig på landets tillfälliga herrar. — 200 år senare kommer ett tredje missionsförsök. Jesuiten Matteus Ricci är det framträdande namnet under denna epok. År 1664 hade kyrkan 250.000 medl., och sedan har antalet nästan oavlätligen ökat: 1870 c:a 400.000, 1901 720.000, 1912 1.431.000 och omkring 1930 2,5 mill. Evangelisk mission. När Robert 10 289 CHi Nien Tien. Himlens tempel i Peking. Den norra ingången till templet. Morrison som den förste protestantiske missionären landsteg i Kanton 1807, var redan katolsk mission med sina 0,25 milj. anhängare fast förankrad i landet. Den evangeliska missionen mötte stora svårigheter, främst från inhemska religioner, som uppeggade de för politisk aggression rädda myndigheterna. Efter 5 års arbete döptes en kines, efter 25 år hade 10 blivit döpta. Opiekrigen tvang K. att öppna dörrarna på vid gavel för handel och mission, och genom slutöverenskommelsen 1860 fick missionen full frihet att arbeta överallt. Före detta år fanns det 35 protestantiska missionsstationer, mot 498 år 1900 och 1.037 år 1920. 1890 arbetade protestantisk mission i alla provinser. Före boxarupproret 1900 hade 61 sällskap upptagit arbete i K., 1920 fanns det 130. Vid tiden för kommunisternas första maktkamp 1926—27 hade protestantisk mission nått som längst i sina framgångar: 290