KOLOSSERBREVET adressater i Kristus äga den fulla frälsningen. Brevets äkthet betvivlades bl.a. av Tübingerskolan vid mitten av förra århundradet. I senare tid har man i allmänhet ansett det för paulinskt, men alltjämt finnes det forskare, som betvivla dess äkthet. Brevet intar nämligen, liksom i ännu högre grad det med detsamma nära besläktade Efesierbrevet*, en särställning bland de paulinska breven. För det första är stilen i dessa bägge brev med sina långt utdragna anhopningar av bisatser, speciellt relativsatser, och rikedom på bibestämningar, i synnerhet genitivkonstruktioner, participialkonstruktioner och prepositionsuttryck, av en annan karaktär än den livligt diskuterande samtalsstil, som man oftast möter i de erkänt äkta Paulusbreven. För det andra synes K:s teologiska tankeinnehåll i vissa punkter gå utöver de övriga Paulusbreven. Sålunda framställes Kristus i 1:16—20 såsom skapelsens och frälsningens mål på ett sätt, som saknar direkta motstycken i de andra breven, ja rent utav synes vara oförenligt med vissa utsagor där. Emellertid är avståndet mellan K. och de erkänt äkta breven i intet av de nu nämnda hänseendena så stor, att dess äkthet därför mäste anses för utesluten. Stilen har sålunda motstycken i synnerhet i de många böner och tacksägelser, som möta oss i de erkänt äkta breven. K. saknar också verkligt utredande partier och består till stor del av bön och tacksägelse samt förmaningar, som övergå i vad man skulle kunna kalla för prosahymner (så 1:12—20 samt 2:9— 15). Vad tanken på Kristus som världsmäålet beträffar, så torde man tryggt kunna säga, att den ligger i linje med den allt behärskande ställning, som Kristus intager i Pauli tankevärld (jfr t. ex. Fil. 2:9 ff.; 1 Kor. 3: 21 ff.; 11:3; Rom. 14:9) och utgör egentligen den eskatologiska motsvarigheten till tanken på Kristus som skapelsemedlare, som möter oss även i 1 Kor. 8: 6. Enligt 4:3 befann sig aposteln i fångenskap, när han skrev detta brev; enligt den traditionella uppfattningen, som tidigast möter oss hos de antiokenska fäderna (under slutet av 300-talet), skulle denna fångenskap 359 vara den i Apg. 28: 30 f. omtalade. Emellertid är brevet till Filemon tydligen samtidigt med K. (Kol. 4:9, 10—14; Filem. 23 f.). Såväl den i detta brev förutsatta situationen — slaven Onesimus har rymt från sin herre i Kolosse och träffat samman med Paulus i det fängelse, i vilket denne befinner sig —, som den i Filem. 22 angivna resplanen förefalla emellertid mera naturliga, om aposteln vid tiden för brevets avfattande befunnit sig på en plats, som låg närmare Kolosse än det avlägsna Rom. Åtskilliga forskare ha därför hänvisat till en gammal tradition, enligt vilken aposteln någon tid skulle ha befunnit sig i fångenskap i Efesus och menat, att de bägge breven kommit till under denna tid. Emellertid synes detta antagande vara förenat med ännu större svårigheter än den äldre uppfattningen, varför denna alltjämt är den härskande bland forskarna. Se även Paulus. Litt.: E. Haupt, Die Gefangenschaftsbriefe (Kritisch-exeget. Kommentar über d. N. T. 8/9, 8 resp. 7 ed. Göttingen 1902); M. Dibelius, An die Kolosser, Epheser, an Philemon (Handbuch z. N. T., hrsg. v. H. Lietzmann 12, 2 ed. Tübingen 1927); E. Lohmeyer, Der Brief an die Kolosser (kritischexeget. Kommentar über d. N. T., 9, 8 ed. Göttingen 1930; starkt konstruktiv); W. Bieder, Der Kolosserbrief (i Prophezei, Zürich 1943; populär); Æ. Percy, Die Probleme der Kolosserund Epheserbriefe (Skrifter utg. av Kungl. hum. vetenskapssamf. i Lund 39, Lund 1946); G. Bornkamm, Die Häresie des Kolosserbriefes (i Theol. Literaturzeitung 1948); även i dens., Das Ende des Gesetzes (München 1952; religionshistorisk konstruktion, som i stor utsträckning vill göra irrläran till en dubbelgångare till Paulus’ egen syn på densamma); E. Käsemann, Eine urchristliche Taufliturgie (i Festschrift Rudolph Bultmann, Stuttgart—Köln 1949; ser i Kol. 1:15— 20 en kristen bearbetning av en gnostisk hymn), jfr härtill E. Percy, Zu den Problemen des Kolosser- und Epheserbriefes (i Zeitschrift f. d. neutest. Wissenschaft 43, 1950—51); C. Masson, L'épitre de Saint Paul aux colossiens (Commentaire du Nouveau Testament 10, Neuchâtel—Paris 1950); W. Bieder, Die kolossische Irrlehre und die Kirche von heute (Theologische Studien 33, Zollikon—Zürich 1952); B. Reicke, Zum sprachlichen Verständnis von Kol. 2:23 (i Studia Theologica VI: 1, 1952; behandlar problem, som gälla utsagorna om irrläran i K.). Beträffande litt. till 360