KRISTLIGA POLITISKA PARTIER upplivades emellertid chiliasmen under p i etismen (Spener, Bengel). Bland 1800-talets teologer voro bl. a. Beck, Rothe, v. Hofmann, Lange, K. I. Nitzsch, Ebrard, Auberlen, v. Frank, Oettingen och Martensen chiliaster. Trots alla svårigheter som läran om tusenårsriket medför ha även flera moderna exegeter och systematiker antagit den i mer eller mindre moderat form. Skriften stöder ingen evolutionistisk optimism, tusenårsriket kan läras endast i tron på Guds maktfulla ingripande i historiens gång. Chiliasmen har redan tidigt spelat med i sekteristiska uppfattningar av kristendomen. Ebioniterna och montanisterna*, de sociala världsförbättrarna under medeltiden, svärmeandarna på 1500-talet, flera teosofer, mystiker och apokalyptiker; från den senare kyrkohistorien sådana sekter som darbyister, mormoner*, adventister® och Jehovas vittnen*, ha alla sina chiliastiska spekulationer och beräkningar. Adventisterna väntade på Kristi återkomst 1844, enligt grundläggaren av det Internationella sällskapet för bibelforskare (Jehovas vittnen) C. T. Russell skulle Kristus ha kommit redan 1874. Senare förklarade han att tusenårsriket skulle börja 1914. Russells efterträdare Rutherford förkunnade 1920, att miljoner, som då levde, aldrig mera skulle dö, och förespådde, att allt skulle bli återställt 1925. Företrädarna för dessa läror synas äga en viss förmåga att gång på gång förskjuta ödesdigra data längre fram eller att på annat sätt bortförklara sina misstag. Kristi å. är det kristna hoppets centrala innehåll. Levande församling betyder levande bidan. De tecken för Kristi å., som N.T. talar om, skola icke tjäna till onödiga och sekteristiska spekulationer eller till beräknandet avy tidpunkten; liknelserna om Noas tid, tjuven och de tio jungfrurna avslutas med allvarsord: vaken, varen redo! Att Herren kommer är huvudsaken, när och huru han kommer förblir Guds hemlighet. Se även Apokalyptik. Litt.: Sammanfattningar av N.T:s teologi av Feine, Stauffer, Gulin, J. T. Beck, Vorlesungen über die christliche Glaubenslehre, hrsg. v. J. Lindenmeyer, 2 (Gütersloh 1887); F.H. R. 459 v. Frank, System der christlichen Wahrheit (3 ed. Leipzig 1894); F. Tillmann, Die Widerkunft Christi (Freiburg im Breisgau 1909; kat.) ; C. Stange, Das Ende aller Dinge (Gütersloh 1930); E. B. Allo, St. Paul et la »double résurrection» corporelle (i Revue Biblique 19832; kat.) ; O. Cullmann, Königsherrschaft Christi und Kirche im N.T. (Zürich 1941); dens., Christus und die Zeit (2 ed. Zollikon—Zürich 1948); H. H. Rowley, The relevance of apocalyptic (2 ed. London 1947); P. Althaus, Die letzten Dinge (5 ed. Gütersloh 1949; sv. övers. De yttersta tingen, Sthm 1928); S. Mowinckel, Han som kommer (Khvn 1951); W. Künneth, Theologie der Auferstehung (4 ed. 1951); K. Heim, Der evangelische Glaube und das Denken der Gegenwart 3, Jesus der Weltvollender (3 ed. Hamburg 1952); S. B. Frost, Old Testament apocalyptic (London 1952); K. Hartenstein, Entrückung oder Bewahrung (Stuttgart 1952). — Om det tusenåriga riket: Art. Chiliasmus av Semisch-Bratke i Realencyklopädie f. prot. Theologie u. Kirche, 3, s. 805 ff. (3 ed. Leipzig 1897); H. Bietenhard, Das tausendjährige Reich (Bern 1944); W. Metzger, Das Zwischenreich (i Auf dem Grunde der Apostel u. Propheten. Festgabe für T. Wurm, Stuttgart 1948); M. Neiiendam, Frikirker og sekter (3 ed. Khvn 1948). O.T. KRISTLIG KÄRLEKSVERKSAMHET, se Kirkelig filantropi. KRISTLIGA POLITISKA PARTIER har uppkommit framför allt på katolsk mark. Detta sammanhänger med den thomistiska samhällsuppfattningen, enligt vilken även samhället skall tjäna till att förverkliga människans högsta sedliga mål, caritas, kärleken, varför även politiken är underordnad en kristen målsättning. I Tyskland uppstod med biskop Wilhelm von Ketteler som centralgestalt ett kristligt-socialt parti i början av 1870-talet i Rhenlandet och Westfalen. De katolska väljarskarorna kom sedermera i stor utsträckning att återfinnas inom centrumpartiet, men 1920 skedde under ledning av Vitus Heller i Würzburg en utbrytning ur detta parti och ett nytt kristligt-socialt parti konstituerades. I Österrike grundades ett kristligt-socialt parti 1880, och detta parti fick 1919 en utlöpare i det tyska kristligt-sociala folkpartiet i Tjeckoslovakien. Kristligt-social karaktär har också de katolska partierna i 460