vaknat monumentalmåleri, höjes också den religiösa konstens kvalitet. [I Albert Edcelfelts produktion förekommer några framstående dukar med kristliga motiv: »Kristus och Maria Magdalena», skildrade i ett finskt höstlandskap, »Julnatten» i Wasa kyrka, »Begravning i skären» och »Jungfru Maria i Rosengård», den sistnämnda med drag av prerafaelitisk mystik. Akseli Gallen-Kallela, den förnämste representanten för nittiotalets och sekelskiftets nationella konst, upptar bland sina Kalevalamotiv även kompositioner över kristendomens seger i Finland. I sitt största verk, väggmålningarna i Juseliusmausoleet, har han med självständig skaparfantasi fabulerat över livets och dödens problem. Hos naivisten Hugo Simberg har symbolismen avsatt djupa spår. Hans små akvareller med dödsmotiv är djupt originella. Tillsammans med Magnus Enckell har han dekorerat Johanneskyrkan i Tammerfors, ett verk i jugendstil. Eero Järnefelt, även han en av sekelskiftets banbrytare, har i altartavlor i Lundo och Jyväskylä övertygande framställt bekanta bibliska motiv. Bland de äldre skulptörer som upptagit religiösa motiv märkes Eemil Halonen och Ville Vallgren. Vårt yngre religiösa måleri är sparsamt företrätt och utgör en bekräftelse på Emile Mâles bekanta tes om att det efter motreformationens barock inte mer finnes en kristen konst, endast kristna konstnärer. I Finland knappast ens detta. Under nittonhundratalet gör endast en konstnär skäl för benämningen: Lennarts egerstråle. Han är den ende, som utfört kyrkomäåleri i större skala och som utvecklat ett modernt monumentalmåleri i kristen anda. Hans stora kompositioner, fresker i svala färger, bygger på ett genomtänkt personligt trossystem. Segerstråle utgör ett exempel på hur kyrkan i dagens Finland icke binder konstnären utan i stor utsträckning lämnar honom fria händer att tolka ett självvalt motiv. Detta gäller t.ex. vid flertalet tävlingsuppgifter för altartavlor, och utgör givetvis ett hinder för utformningen av en enhetlig kristen konst. Utom Segerstråle har övriga konstnärer 509 KUNST OG RELIGION endast tillfälligt eller periodiskt varit sysselsatta med religiösa motiv. Vi nämnde redan Enckell, som för Johanneskyrkan mälat en stor »Uppståndelse» och som under sina senare år gav sig i kast med religiösa uppgifter, vari en stark lidelse framträder. I Helene Schjerfbecks nittiotalsverk lägger man märke till tavlor som »Procession i Bretagne» och den oöverträffade »Kyrkfolket», medan samma konstnärinna under tjugo- och trettiotalet har bearbetat arbeten av Cimabue och El Greco, främst den senares madonnabilder. Tyko Sallinen skildrar en finsk väckelserörelse i sin kända »Hihuliter» och har senare målat en stor »Korsfästelse». Bland de helt unga konstnärernas arbeten ser man nu och då metafysiska drag, men den allmänna europeiska omsvängningen efter kriget från rationalism till religiöst intresse vinner i Finland endast långsamt fotfäste. I dagens Finland blir den mest vägande insatsen på den religiösa konstens område av arkitektonisk och konstindustriell art. Härvid har även de talrika beställningarna på hjältegravsmonument utgjort en inspirationskälla av rang. Litt.: Finlands konst, utg. av L. Wennervirta (Helsingfors 1926); 0. Okkonen, Suomen taide 2 (Helsingfors 1945); S. Saarikivi, Suomen taidetta 1800-luvulla (Helsingfors 1952); dens., Suomen taidetta 1900-luvulla (Helsingfors 1952), samt monografier över enskilda konstnärer. T.R. Sverige. I äldre tid stod konsten i Sverige som annorstädes nästan uteslutande i kyrkans tjänst. I den mån en profan bildkonst från medeltiden är bevarad, är också den i huvudsak bestämd av kristna motiv och symboler. Omvänt upptager den kyrkliga konsten under senmedeltiden i förklädnad profana ämnen: S:t Göran — Sten Sture i Stockholms Storkyrka. Detta samband mellan konst och religion sprängdes även i Sverige till stor del sönder genom reformationen. De kyrkliga uppgifterna spelade visserligen ännu under 1500-talet och 1600-talets förra hälft en betydande roll för konstnärer och hantverkare — nya altartavlor, predikstolar, bänkinredningar, gravstenar och epitafier behövdes — 510