följelser, kom med den engelska »restaurationen» 1660 hårda inskränkningar i religionsfriheten. K., som mot förordningen 1670 fortsatte sina andaktsmöten, vägrade gå ed och oförfärade krävde ändring i sociala missförhållanden, blev utsatta för egendomsindragning och långvariga fängelsestraff, ofta i ohyggliga hålor. Det spontana profetiska draget, som under republikens tid utan gensägelse kunnat ta sig säreget dramatiska former, drabbades hårt under den nya regimen. En av rörelsens mest betydande män dömdes av parlamentet till piskning och gatlopp, tungans genomborrande och fängelse. Efter svåra lidandestider spårar man hos vissa medlemmmar längtan efter yttre ledarskap eller rent korporativa beslut. Men en ny konsolidering vanns genom den författning, som Fox bringade till stånd, sedan han legat »levande begraven» i ett vedervärdigt fängelsehål. Efter 1689 års toleransedikt följde en längre period av lugn, »den stilla kväkardomens» begynnelsetid. Enkelhet, prövning av inkomstkällor, ståndaktighet i lidande, flitigt resande mellan grupper i skilda länder var karakteristiska drag, liksom hjälpsamhet och vakenhet för sociala förbättringar. Redan 1681 hade William Penn fått statens skuld till sin far, amiral Penn, gäldad genom äganderätt till det land i Amerika han kallade Pennsylvania och som skulle bli en fredlig k.-stat. Som religionsfrihetens förkämpe mottog Penn dock alla förföljda. (»Be universal in your spirit».) Med indianerna ingick Penn fördrag, och under de första sjuttio åren blev ingen vapenlös k. dräpt av indianer. — Ett Amerikas k.-helgon var John Woolman (d. 1772), som oavlåtligt verkade för negrernas befrielse. För k.-samfunden i U.S.A. med söndringar och nya tendenser till ening se Rufus Jones, Quakerism in the Am. colonies. När England 1917 införde värnplikt, föll allmän uppmärksamhet åter på k., som tog fängelse och straffarbete hellre än krigsdeltagande. Den kristna bakgrunden till de- 525 KVÄKARE George Fox. Målning av Sir Peter Lely. ras vägran förstods bättre genom det hjälparbete för krigslidande från alla fronter, där de sedan fransk-tyska kriget (1870— 71) varit pionjärer. På flera av deras centra för hjälparbete uppstod små k.-grupper. De senaste åren har man upprättat internationella centra, med bl.a. föredrag från olika utsiktspunkter, och diskussioner av verklighetssökande typ. »Wood brooke», ett engelskt kväkarcollege, samlar studenter från skilda länder och verkar i samarbete med närbelägna colleges av olika kristna konfessioner. Den amerikanska motsvarigheten är »Pendle Hill» i Pennsylvania. Utbredning. Det finns (1951) omkring 180.000 k. U.S.A. har 120.000, England 20.800, Irland 2.000. Av de nordiska grupperna är Norges äldst (1818) med 66, därnäst Danmark (1878) med 78 medlemmar. 526