KYRKA Svenska k.-samfundet blev officiellt erkänt 1937; av dess 100 medlemmar är 12 finländare. K. finns i flertalet europeiska länder, även i Asien, Afrika och Australien. Litt.: Livsåskådning. J. Penington, The works of ... Isaac Penington (London 1681); R. Barclay, An apology for the true Christian divinity (4 ed. London 1701); W. Penn, A collection of the works of William Penn (London 1726); E. Grubb, Authority and the light within (London 1908); Christian life, faith and thought (London 1927; lämplig för nutidsläsare, som önskar inblick i kväkarnas troserfarenhet genom tiderna och dess uttryck); R. M. Jones, The faith and practice of the quakers (London 1927; sv. övers. Kväkarnas tro och livsåskådning, Sthm 1943; mycket lättillgänglig); G. Fox, The journal 1—2 (ed. by Norman Penney, London 1911, dansk övers. Khvn 1941); 7. Ellwood, Autobiography 1—2 (London 1855); A. J. Knudsen, Det indre lys (Khvn 1931); D. V. Steere, The open life (sv. övers. Att leva öppet, Sthm 1938); dens., Prayer and worship (New York 1938; sv. övers. Andaktsliv och bön, Sthm 1939); 7. R. Kelly, A testament of devotion (10 ed. New York—London 1941); J. Woolman, The Journal of John Woolman. Edited by Janet Whitney (Chicago 1950); L. Eeg-Olofsson, The conception of the inner light in Robert Barclay’s theology (diss. Lund 1954). — Historia: R. Barclay, The inner life of the religious societies of the commonwealth (London 1876); The first publishers of truth (ed. by N. Penney, i Journal of the Friends hist. Soc. Suppl. 1—5, London 1907); W. C. Braithwaite, The beginnings of quakerism (London 1912); dens., The second period of quakerism (London 1919); R. M. Jones, The later periods of quakerism 1—2 (London 1921); dens., m. fl., The quakers in the American colonies (London 1911, reprint 1933); dens., Story of George Fox (London 1919; sv. övers. George Fox, Uppsala 1924); A. Vedde, Kvækerne (Khvn 1924); Kvekertanker. Sex foredrag fra sommermøtet på Hundorp 1947 (Stavanger 1948); A. R. Fry, Quaker ways (London 1933; sv. övers. Kväkare förr och nu, Uppsala 1937); E. Fogelklou, Kväkaren James Nayler (Sthm 1929); dens., William Penn (Sthm 1935); S. Ehrnwall, Kväkardomen mot bakgrunden av det religiösa läget i nutiden (i Nordisk kväkartidskrift 1949).— Tidskrifter: England: The Friend, Friends quarterly, Journal of the Friends hist. soc.; USA: The Friend, Friends intelligencer m. fl.; Norge: Kvekeren; Sverige: Nordisk kyä- 527 kartidskrift (För de nordiska samfundens uppkomst, se årg. 1949). E.F. KYNDELSMÄSSODAGEN, se Jungfru Marie kyrkogångsdag. KYRKA. 1. N. 7. Ordet k. förekommer inte i det svenska N. T., varken som namn på ett gudstjänstrum eller som namn på ett samfund. Det första har sin förklaring däri att det i nytestamentlig tid ännu inte fanns några särskilda kristna gudstjänstlokaler. Man samlades i templet i Jerusalem, Apg. 2:40, 5: 21, i hemmen, 2: 46, 5:42 eller också i en hyrd lokal, Apg. 19:9. Det andra har sin förklaring däri att man i den svenska översättningen inte återgivit det grekiska èxxAnota, latinets ecclesia, franskans église, med »kyrka» utan med »församling» och någon enstaka gång med »menighet», Apg. 7:38, 19:40, det senare dock inte när det är frågan om en kristen menighet. På några andra ställen, t. ex. Apg. 6: 5, står visserligen också »menighet» men inte som översättning av ekklesia. Det grekiska ekklesia betyder egentligen totaliteten av de »utkallade» och betecknar i klassisk grekiska särskilt den athenska »folkförsamlingen», som ju icke var en »riksdag» med valda ombud utan en verklig folkförsamling, i vilken alla fria män hade säte och stämma. I överensstämmelse härmed betecknar ekklesia också i N.T. inte en grupp av kristna utan hela församlingen. Men ännu betydelsefullare för N. T:s vidkommande är att Septuaginta infört ekklesia som normal översättning av det hebreiska qaħha'l, som betecknar hela det till gudstjänst eller krig församlade Israel, t.ex. 3 Mos. 16:17: »Israels hela församling», 4 Mos. 16:3: »Herrens församling». Härigenom har detta ord fått en helig, teokratisk klang, och det övertogs samman med andra uttryck av liknande innebörd, såsom »lIsrael», »Guds folk», »Abrahams säd», av den kristna kyrkan. Ordet ekklesia användes i N.T. dels för att beteckna totaliteten av alla kristna, dels för att beteckna en lokalförsamling eller en husförsamling. Den förra användningen av ordet kommer tydligast fram i Jesu ord till 528