»Norsk Misjonstidende» (Det norske Misjonsselskap), »Utsyn» (Norsk luthersk Misjonssamband), »Santalen» (Santalmisjonen), »Evangelisten» (priv. oppb.blad), »Kristen Ungdom» (ill. ungdomsmagasin),»Budbæreren» (Den ev.-luth. Frikirke), »Kristelig Tidende» (Metodistkirken), »Banneret» (Baptistsamfunnet), »Misjonsbladet» (Det norske Misjonsforbund), »Krigsropet» (Frelsesarméen), »Korsets Seier» (Pinsevennene), »St. Olav» (katolsk), »Tidens Tale» (adventistene). Litt.: O. Rudvin, Den kristelige presse i Norge (Oslo 1947; med kilde- og litteraturhenvisninger). O. R. Finland. Den förste kyrklige journalisten i Finland är den kände pietistprästen Johan Fredrik Bergh, som 1836—38 redigerade tidskrifterna »Hengellisiä Sanomia» (Andliga tidningar) och »Tidningar i Andeliga ämnen». Nästan samtidigt utgav kaplanen i Mietois Engelbrekt Rancken (1790— 1862) »Ecclesiastikt Intelligensblad», vilket i början av 1839 utkom såsom tilläggsblad till »Äbo Tidningar» och 1840—45 separat under namnet »Ecclesiastikt Litteraturblad». Rancken önskade hälla sig utanför de kyrkliga grupperingarna. En annan känd pietist och diktare, Lars Stenbäck, började 1839 utgiva »Evangeliskt Veckoblad», vilket dock på föranstaltande av ärkebiskop Melartin tvingades att upphöra redan 1841. Grundaren av den evangeliska rörelsen Fredrik Gabriel Hedberg verkade som redaktör för tre tidningar: »Allmän Evangelisk Tidning» 1845—48, »Evangelisten» 1849—50 (trycktes i Stockholm) och »Kristillisiä Sanomia» (Kristliga tidningar) 1855—1868. A. A. Laurell och B. O. Lille utgav i slutet av 1840-talet under 2 års tid tidskriften »Väckaren». Biskopen i Borgå från 1865 Frans Ludvig Schauman redigerade publikationerna »Tidskrift för Finska kyrkan» 1857—60 och » Sanningsvittnet» 1869—73. Herman Råbergh, biskop i samma stift från år 1892, medverkadeiutgivandet av »Kyrkligt Veckoblad» 1867 —69 och redigerade själv »Tidskrift för teologi och kyrka» 1877—1881. Bland de äldsta kortvariga företagen må vidare nämnas den 1863 utkomna »Kristlig Budbärare», redak- 553 KYRKA OCH PRESS tör K. J. G. Sivelius, och »Wäktaren », veckotidning för kyrka och samhälle, 1893—94, redaktör Hugo Wennerström, samt den kristet-samhälleliga veckotidskriften »Isänmaan ystävä» (Fosterlandets vän), 1897—1899, utgiven av Emil Murén. På kristen grund verkade också 1885—92 tidningen »Finland», i vars spalter den mångsidigt förtjänte Agathon Meurman utförde ett solitt journalistiskt arbete. År 1888 grundades den alltjämt utkommande kyrkliga tidskriften » Vartija» (Väktaren) och år 1896 »Teologinen Aikakauskirja — Teologisk Tidskrift», vilken också fortfarande utkommer. Bland den förras redaktörer kan nämnas kyrkoherde Elis Bergroth och prof. Antti J. Pietilä, den senare startades och redigerades i 20 år av prof. G. G. Rosenqvist. Av de nuvarande kyrkliga tidningarna är » Kotimaa» (Hemlandet) den äldsta. Den grundades 1905, och utkommer i Helsingfors två gånger i veckan. Den utmärkes av en på väckelserörelserna grundad kyrklighet och visar stort intresse för sociala och kulturella frågor. Veckoblad äro »Herättäjä» (Väckaren) (grundad 1910, utkommer i Åbo, kyrkligt konservativ), »Sana», (Ordet) (grundad 1945, utkommer i Helsingfors, evangeliserande), »Kristillinen Työkansa» (Kristligt arbetsfolk) (utkommer i Tammerfors), » Församlingsbladet» (grundat 1921, utkommeri Helsingfors, organ för den svenska kyrkliga samlingsrörelsen i Finland) och »Människovännen» (utkommer i Jakobstad, kyrklig väckelseriktning). Kotimaas och Sanas spridning utgör tillsammans över 100.000 exemplar, de andras tillsammans c:a 20.000. Läsekretsen konstitueras ur mycket olika samhällsklasser. Veckobladen »Herran työssä» (I Herrens arbete) och »Siunausta Koteihin» (Välsignelse till hemmen) sprides i Kuopio stift och »Rauhan Tervehdys» (Fridens hälsning) i Uleåborgstrakterna. Till de viktigaste bland den rikliga månadspressen höra »Suomen Lähetyssanomat» (Finlands Missionstidning) och »Missionstidning för Finland», »Merimiehen Ystävä» (Sjömansvännen) och »Sjömansvännen», »Pyhäkoululehti» (Söndagsskolbladet) och »Söndagsskolbladet». 554