KYRKLIG EGENDOM med fradrag av en fastsatt bolig- og gårdsavgift. Prestegårdene forvaltes under Kirkedepartementet med et lokalt tilsynsorgan for den enkelte gård, der presten er medlem. Antallet av nåværende prestegårder er ca. 480 med en beregnet jordverdi på ca. 22 mill. kr. Boliger og driftsbygninger er anslått til en verdi av ca. 96 mill. kr. Prestegårdsskogene står under forvaltning av statens skogvesen når det gjelder forstmessig drift, regnskapsföring m.v. Nettoutbyttet blir hvert år tatt til inntekt i Opplysningsvesenets fond. Prestegårdsskogene er taksert til en verdi av ca. 25 mill. kr. Stortingsproposisjonen om ny prestegårdslov i 1953 forutsetter at prestegårdene skal opprettholdes som jordbruk. Etter lönnsordningen for presteskapet av 1951, (se Prästlön), vil avkastningen av gårdene heretter ikke tilfalle presten, men gå inn i Opplysningsvesenets fond. Spörsmålet om den egentlige eiendomsrett til prestegårdene kan ikke sies å være avgjort på noen rettslig bindende måte. Spörsmålet er heller ikke tatt opp til noen endelig behandling i proposisjonen om ny prestegårdslov. Soknekirkene er legalt fastslått å være menighetens eiendom. Kirkene kan ikke avhendes. Kapitalverdier, rettigheter og inntekter som hörer kirken til, kan ikke skilles fra dem, men skal brukes til soknekirkens eget behov. Jordegods som tilligger soknekirke, kan avhendes med samtykke av Kirkedepartementet. Salgssummen legges til kirkens fondskapital. Litt.: A. Taranger, Om eiendomsretten til de norske præstegaarde (i Norsk Retstidende 1896, s. 337 ff.); dens., Kirkegodsets retsforhold (i Norsk Retstidende 1902, s. 161 ff.); E. Hertzberg, Om eiendomsretten til det norske kirkegods (Oslo 1898); K. Hansson, Retten til kirkegodset (i Kirke og Kultur 1939). Kr. H. Sverige. Sedan Gustav Vasa vid reformationsriksdagen i Västerås år 1527 brutit biskoparnas världsliga makt, började han en indragningspolitik, som medförde, att efterhand stora delar av den kyrkliga jordegendomen förvandlades till kronojord. Församlingsprästerna fingo dock i regel behålla sitt bostadsboställe (prästbord, prästbol) och en 579 gård vid varje annexkyrka (stomhemman, annex- eller mensalhemman). Församlingskyrkorna fingo behålla en del merendels mindre jordar, av vilka en grupp användes till klockarboställen. Biskopar och domkyrkosysslomän fingo behålla boställen och underhållsgårdar i den omfattning konungen fann skälig. Klostrens, domkapitlens, altarstiftelsers och hospitals egendomar blevo så gott som restlöst indragna. Efter detta ingrepp i kyrkans rätt kvarstod länge föreställningen, att konungen ägde förfoga över kyrkans återstående jord, ja att denna ägdes av kronan. Prästerskapet utverkade visserligen efterhand kungl. privilegier (1647, 1650, 1675, 1723. Se Privilegier för kyrka och prästerskap), innebärande att det skulle få behålla sin egendom ostört, men tanken på kronans rätt till den kyrkliga jorden höll sig dock levande och har ännu företrädare, särskilt inom den centrala administrationen. Genom en högsta domstolens dom år 1938 har det emellertid nu fastslagits, att kronan icke äger den kyrkliga jord, som härstammar från medeltiden. Efter reformationen ha jorddonationer till kyrkliga ändamål förekommit, om ock skäligen sparsamt. Däremot har kronan, som fram till reformationen endast i mycket begränsad omfattning upplåtit jord till kloster och stadskyrkor men ej i något känt fall till prästboställen, särskilt under den karolinska tiden upplåtit en del jord till nyinrättade prästtjänster, huvudsakligen komministerstjänster. Dessa boställen, till antalet utgörande omkring en femtedel av hela antalet prästboställen, anses fortfarande vara i kronans ägo. Till en början förvaltades boställen och annan löningsjord av vederbörande tjänstinnehavare själv. Omkring år 1860 bestämdes emellertid, att de prästbord, som icke voro bostadsboställen, skulle utarrenderas genom myndighets försorg. År 1910 gick man ett steg längre och föreskrev, att bostadsboställena skulle uppdelas i en prästgård, avsedd som bostadslägenhet åt prästen, och ett löneboställe, motsvarande boställets jordbruks- och skogsdelar. Löneboställets jordbruk skulle utarrenderas 580