genom länsstyrelsens försorg, skogen skötas av det statliga domänverket. Genom 1932 års ecklesiastika boställsordning infördes emellertid kommunal självstyrelse i fråga om förvaltningen av församlingsprästernas boställen. Såväl jordbruket som skogen skulle förvaltas av pastoraten. För kontrollen över pastoratens förvaltning finns i varje stift en stiftsnämnd, bestående av tre av Kungl. Maj:t och två av domkapitlet utsedda ledamöter. Den närmaste kontrollen handhavs emellertid av stiftsjägmästare och ecklesiastika boställsnämnder. Överinstans över stiftsnämnderna är regeringsrätten. Genom lagstiftningsåtgärder ay åren 1942 och 1950 ha församlingarnas förvaltningsbefogenheter blivit ganska kraftigt beskurna. Klockarboställena ha avvecklats genom en lagstiftning av år 1937. De flesta ha överlämnats till församlingarnas fria disposition men en grupp större boställen (klockarhemman) ha omhändertagits av stiftsnämnderna. Stiftsnämnderna förvalta, förutom klockarhemmanen, också biskopshemman (biskoparnas f.d. löningsboställen), »allmänna kyrkohemman» (en liten grupp prästboställen, som ej äro anknutna till visst pastorat) och »stifts prästlönefondshemman» (gårdar som inköpts för medel, som erhållits genom försäljning av prästlönejord inom skilda pastorat). Sådana hemman kallas »ecklesiastika arrendegårdar». I de gamla danska provinserna, som undgingo Gustav Vasa, finns mera kyrklig jord än i de ursprungliga svenska landskapen. Litt.: E. H. Schalling, Den kyrkliga jordens rättsliga ställning i Sverige (diss. Uppsala 1920); dens., Kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid (Statens offentliga utredningar 1936:28, 1937:22, Sthm 1936—37); Ecklesiastik boställsordning ..…. utg. av G. Prawitz (2 ed. Sthm 1944); G. Prawitz, Om försäljning av kyrklig jord (Sthm 1950); H. G. F. Sundberg, Om den kyrkliga egendomen och dess rättsställning (i Festskrift tillägnad Vilhelm Lundstedt, Uppsala—Leipzig 1947); J. Rosén, Kronoavsöndringar under äldre medeltid (Lund 1949); I. Nylander, Das kirchliche Benefizialwesen 581 KYRKLIG STUDIEVERKSAMHET Schwedens während des Mittelalters. Die Periode der Landschaftsrechte (diss. Uppsala, Sthm 1953). G.H. P. KYRKLIG KONST, se Kyrkokonst. KYRKLIG SKRUD OCH PRYDNING, se Paramenter. KYRKLIG STUDIEVERKSAMHET. Den frivilliga studieverksamheten inom Nordens kyrkor har under de senaste tio åren fått en allt större omfattning. En av orsakerna härtill torde vara den inspiration till sådan verksamhet, som utgått från de s. k. internordiska studiedagar som varit anordnade vartannat år sedan år 1946. De första »dagarna» hölls på Katrinebergs folkhögskola i Halland varefter liknande har hållits i Hillerød i Danmark, på Järvenpää i Finland samt Skatval i Norge. Planer finns på att söka skapa ett samarbetsorgan mellan de nordiska Kyrkornas studieorganisationer. Härigenom tror man sig kunna vinna bl. a. större planmässighet i det gemensamma arbetet och möjlighet till utbyte av erfarenheter och arbetsmaterial. Sverige. Studieverksamheten i svenska kyrkan kan härledas ur det intresse för folkbildningsarbetet i stort som framsynta kyrkomän ägt och som särskilt inspirerats av ungkyrkorörelsen*. Dess ledare, såsom ärkebiskop Nathan Söderblom och biskoparna Manfred Björkquist och Torsten Bohlin insåg från början folkbildningsarbetets betydelse i folkkyrkans liv. Diakonistyrelsens förste sekreterare pastor Axel Lutteman framlade redan år 1915 ett kyrkligt folkbildningsprogram, vars intentioner alltjämt kan anses normgivande. Är 1929 tillsatte Svenska Kyrkans Diakonistyrelse en folkbildningssekreterare med uppgift att följa det allmänna folkbildningsarbetets utveckling och taga därav föranledda initiativ. Följande år bildades S vy erigeskyrkliga bildningsförbund, som i dag under namn av Sveriges kyrkliga studieförbund bedriver ett omfattande frivilligt folkbildningsarbete i studiecirklar, föreläsnings- och biblioteksverksamhet. Samtliga organisationer och institutioner för s. k. »frivilligt kyrkligt arbete»* med ett medlemsantal av över 130.000 582