KYRKLIG STUDIEVERKSAMHET medlemmar är anslutna till studieförbundet. Är 1952—53 var mer än 3.000 studiecirklar med över 40.000 deltagare i verksamhet. Sedan riksdagen år 1947 beslöt understödja det fria och frivilliga folkbildningsarbetet dels genom att lämna organisations- och administrationsbidrag till godkända studieförbund, dels genom att understödja studiecirklarna genom bidrag till lärare, studieledare och undervisningsmateriel har även kyrkliga studieförbund fått del av dess anslag. Verksamheten inom studieförbundet ledes av en styrelse på nio medlemmar vari ingå representanter för folkhögskolan, den högre teologiska bildningen, Diakonistyrelsen, scoutförbunden, kvinnovärlden, sjömansvården och för de stiftsadjunkter som ha frivilligt folkbildningsarbete som huvuduppgift. Verkställande ledamot i förbundet är dess av Skolöverstyrelsen behörigförklarade studierektor. Vid sin sida i arbetets organisation och administration har studierektorn 13 stiftsstudieledare, som i sin tur inom de flesta stift har kontraktsstudieledare till hjälp, utsedda av vederbörande biskop. Det kyrkliga studieförbundet ser som sin huvuduppgift att organisera och leda sådant bildningsarbete, där personlighetsdaningen står i centrum. Stor vikt lägges därför vid att hjälpa människor att läsa bibeln, och förbundet ser som en av sina främsta uppgifter att skaffa fram arbetsmateriel härför samt att utbilda bibelstudieledare. I personlighetsdaningens tjänst står också studieplaner som tar sikte på att skänka kunskap om vad kristendom är, vart kristen tro och moral syftar, och om kyrkans uppgift och mening. Ett annat studieämne av central betydelse är missionen. Människokunskap, barnpsykologi, sång och musik hör också med på det kyrkliga studieprogrammet. Ett hundratal studieplaner och smäskrifter i olika ämnen ha utgivits. G. H. Danmark. I begyndelsen af 1920erne forsøgte man for første gang at indføre studiekredsen som arbejdsform i Danmark, inspireret af lignende forsøg i Sverige. Hidtil har studiekredsarbejdet i Danmark væsentlig 583 været politisk og almen kulturelt orienteret, mens kirken kun har været svagt repræsenteret. Ganske vist har forskellige kirkelige foreninger såsom De danske Ungdomsforeninger, KFUM og KFUK, Det danske Missionsselskab 0.a. gennem årene haft arbejde af denne art i gang, lige som en del præster og lægfolk enkeltvis har taget denne opgave op; men det har skortet på skoling, og arbejdsmaterialet (grundbøger og studievejledninger) har det været yderst sparsomt med. For at fremme studiekredsarbejdet i menighederne i København stiftedes i 1942 Studiekredsudvalget, som gennem en række vintre har ladet afholde kursus til skoling af vordende studiekredsledere blandt lægfolket. Ligeledes har det ladet udarbejde studievejledning til en række emner, væsentlig af kristelig art, hvortil der forelå brugbare grundbøger og er nu gået i gang med at tilrettelægge udgivelsen af grundbøger, lige som man holder sig i kontakt med andre studiekredsorganisationer. I november 1953 utvidedes Studiekredsudvalgets arbejde til at omfatte hele landet, idet repræsentanter for 11 kirkelige organisationer stiftede Folkekirkeligt Oplysningsforbund (F.K.0O.). Initiativet hertil er udgået fra den kreds, der deltog i det internordiske møde på Skatval ved Trondheim i efteräret 1951. Det bør betones, at dette arbejde endnu er i sin vorden. En anden impuls til at bringe det kirkelige studiekredsarbejde ind i mere stabile former udgik fra Den danske Statsradiofoni, der i vinteren 1947—48 arrangerede en radiostudiekreds over emnet: » Hvad er kristendom ° » Til dette formål udsendte statsradiofonien en grundbog med samme titel, red. af biskop Erik Jensen, og skrevet af en kreds af kendte danske kirkemænd. Grundbogen kom i et oplag på 25.000 og blev hurtigt udsolgt. I forbindelse med denne radioserie opstod der ca. 3.000 studiekredse over »Hvad er kristendom ?» C. F.-M. Finland. Redan på 1910-talet förekom i Finland kyrklig studieverksamhet. Kotikasvatusyhdistys (en förening för befrämjande avy hemuppfostran) grundade 584