studiecirklar landet runt och utgav för deras behov böcker, som behandlade Luthers liv och gärning, valda stycken ur Finlands kyrkohistoria m. m. År 1932 grundades Agricola-sällskapet enbart för att befrämja kyrklig studieverksamhet. Det har verkat för spridning av religiös litteratur, gett allmänheten upplysningar och råd samt arbetat för höjandet av denna litteraturs nivå. Särskilt har man befordrat självstudier och grundat talrika studiecirklar. Sällskapet har sedan 1934 utgivit aderton böcker i syfte att sprida kristen kunskap. De ha utgått i stora upplagor. Även studiedagar och studiekurser ingå i arbetsprogrammet. Dessutom anordnas årligen en propagandavecka för religiös litteratur. Sällskapet bär numera en helt kyrklig prägel och åtnjuter understöd av kyrkans officiella medel. Sällskapet verkar enbart bland den finskspråkiga befolkningen. På finlandssvenskt håll har denna verksamhet länge försummats, men upptagits främst av Fö rbundet för svenskt församlingsarbete i Finland*. L. P—aa Norge. Studiearbeidet i Norge har vært drevet fra begynnelsen av dette århundre. De første impulser kom fra England gjennom Lærerinnenes Misjonsforbund og fra Sverige, der cand. theol. Ivar Åsen hadde satt seg inn i metodene. Med stor glød virket han siden for studiearbeidet i sitt eget land. I 30-40-årene blomstret arbeidet opp innen de ymse kristelige organisasjoner, men da vesentlig som korrespondanseundervisning. Under krigen var interessen på topp; siden har den tatt sterkt av. Den nye impuls kom også denne gangen fra Sverige. Etter et besøk av studierektoren i Sveriges Kyrkliga Studieförbund innbød biskopene Johannes Smemo og Arne Fjellbu til et nordisk studieledermøte på Skatval høsten 1951. På dette møte ble en forberedende komite nedsatt til å utarbeide planer for en felles kristelig studievirksomhet i Norge. Og 1952 ble så Norsk Kristelig Studieråd konstituert med biskop Smemo som formann og Institutt for Kristen Oppseding som administrationsapparat. Studierådet er ingen organisasjon, men et koordi- 585 KYRKLIGA MÖTEN neringsorgan for alt kristelig studiearbeid innen Den norske kirkes ramme. Det har fått tilslutning av de fleste kristelige organisasjoner. Disse har en representant hver i Rådet. Det daglige arbeid ledes av et utvalg på 4 medlemmer med sin sekretær i lønnet stilling. Arbeidet har tatt sikte på: 1) å utdanne ledere gjennom lederkurs, 2) å utarbeide studieplaner og formidle de forskjellige organisasjoners studiemateriale, 3) å sette i gang studieringer både innen de forskjellige organisasjoner og i direkte tilslutning til Rådet. Rådet er kontaktorgan overfor Kirke- og undervisningsdepartementet, er medlem av Samnemnda for studiearbeid og formidler statsstøtte til de tilsluttede studieringer. B. He KYRKLIGA MÖTEN. Sverige. Det under slutet av 1800-talet uppvaknade intresset för ett rikare församlingsliv växte under 1900-talets första decennium till en »församlingsrörelse». Impulser till församlingslivets förnyelse utgingo bl.a. från Sällskapet för främjande av kyrklig själavård i huvudstaden, som bildades 1893 och som med inspiration icke minst från Københavns Kirkesag anordnade kyrkliga konferenser med gemensamt deltagande av präster och lekmän 1901, 1902 och 1904. Dessa konferenser kunna betraktas som föregångare till de allmänna k., som hållits sedan 1908 i regel vart tredje år. Till det första allmänna k. hade inbjudan utfärdats av Svenska kyrkans missionsstyrelse, Svenska missionssällskapet, Ersta diakonissanstalt, Diakonanstalten, Samariterhemmet och Allmänna svenska prästföreningens (A. S. P.) ungdomsvårdsutskott. Är 1911 inträdde Svenska kyrkans diakonistyrelse* i bestyrelsen i stället för A.S.P., som dock från 1929 äter är företrädd i bestyrelsen. Diakonistyrelsen har med tiden fått övertaga hela ansvaret för arbetet med mötenas anordnande. Vid 1920 och 1923 års möten var även Evangeliska fosterlandsstiftelsen representerad i bestyrelsen. Mötena förlades i början till olika delar av landet men ha från 1920 hållits i Stockholm, sedan stiftsmöten (jfr Stift) införts som 586