- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 2. I - O /
599-600

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga vigningar - Kyrkligt föreningsväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KYRKLIGT FÖRENINGSVÄSEN ämbetet förut vigda son lekmän, är i Sverige en sedan 1920 fastställd akt, som dock brukats även dessförinnan. Den förrättas av biskop eller av biskop förordnad präst. Sedan processionen framträtt till altaret, läser eller sjunger biskopen introitus med Gloria Patri samt håller vigningstal och bön. Assistenterna läsa bibelord och kallelsebrevet uppläses. Därefter avlägges trosbekännelsen och sedan missionärslöftet avlagts, överantvardar biskopen missionärstjänsten till dem som vigas. Sist sker handpåläggning under Fader vår, vigningsbön, Benedicamus och välsignelsen. Se även Biskop, Diakon, Kyrkans ämbete, Präst, Prästlöfte. Litt.: Pontificale Romanum (Turin—Rom 1941); L. Eisenhofer, Handbuch der katholischen Liturgik 1—2 (2 ed. Freiburg im Br. 1941—42) ; dens., Grundriss der katolischen Liturgik (4 ed. Freiburg im Br. 1937); Agende für evangelischlutherische Kirchen und Gemeinden 4, Ordinations-, Einsegnungs-, Einführungs- und Einweihungshandlungen (Berlin 1952); G. Rietschel, Lehrbuch der Liturgik 1—2, bearb. von P. Graff (2 ed. Göttingen 1951—52); E. Rodhe, Svenskt gudstjänstliv. Historisk belysning av den svenska kyrkohandboken (Sthm 1923); A. O. 7T. Hellerström, Liturgik (3 ed. Sthm 1953); De nordiska kyrkornas kyrkohandböcker. R. A. KYRKLIGT FÖRENINGSVÄSEN. Den kyrkliga föreningsverksamheten har i alla protestantiska länder visat sig vara av behovet påkallad, emedan kyrkan som organisation ej tillräckligt effektivt kan utföra olika nödvändiga uppgifter. Under de århundraden som följde närmast efter reformationen hade man ännu ej känsla för detta behov, då kyrkans funktioner begränsade sig till gudstjänsterna, den kyrkliga undervisningen och fattigvården, men en förändring inträdde omkring år 1800, då missionsarbetet och behovet av biblar gick in i ett nytt skede. I samband med samhällets småningom allt starkade industrialisering blev även frågan om inre mission brännande. Från England ha olika kristliga föreningar spritt sig över världen. Redan 1678 grundade man där religiösa sällskap (Religious societies) för att befrämja såväl »hjärtats och livets sanna helighet» som hjälpverksamhet 599 bland fattiga. Här banade eljest missionen vägen för den kyrkliga föreningsverksamheten. År 1701 grundades sålunda det första missionssällskapet, »Society for the propagation of the Gospel in foreign parts», vilket dock till en början syftade till kyrkligt understödjande av engelska kolonister och först på 1800-talet ombildades till ett verkligt missionssällskap. Sedan William Carey* hade fått till stånd det första baptistiska missionssällskapet 1792 följde snart övriga kyrkor efter. I de nordiska länderna grundlades det danska sällskapet för yttre mission 1821, det norska missionssällskapet 1842, det svenska 1835 (1874 övertogs det av Svenska kyrkan) och det finska 1857 (till 700 ärs-minnet av kristendomens införande i Finland). (Se vidare Missionsselskab). Föreningsskapande blev även omsorgen om bibelns spridning. Genom grundandet av »British and Foreign Bible Society» 1804 visade England vägen för alla de bibelsällskap som senare grundats i olika länder t. ex. i Finland 1812, Sverige 1815, Norge 1816 och i Danmark 1817. (Se vidare Bibelsällskap). En tredje faktor för skapandet av k. har varit arbetet för barn och ungdom (jfr Ungdomsarbete). Man anser 1781 vara det år då engelsmannen Robert Raikes i Gloucester satte i gång med söndagsskolarbetet. Redan 1785 stiftades den första söndagsskolföreningen och 1803 såg »London Sunday School Union» dagens ljus. Snart visade denna rörelse sin livskraft i Förenta staterna. Den första lokala föreningen nämnes redan 1791 och »American Sunday School Union» grundades 1824. (Se Söndagsskola.) Den andra huvudgrenen av detta arbete har utförts av KFUM och KFUK* samt Kristliga studentrörelsen*. Som den kristliga ungdomsrörelsens första upprinnelse kan man måhända beteckna den förening på tolv medlemmar som stiftades i Basel 1768. På olika håll i Tyskland satte man i gång med verksamhet bland ungdomen de första årtiondena på 1800-talet. I Glasgow startades 1824 »United Young Men’s Christian Associ- 600

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free