Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kyrkliga vigningar
- Kyrkligt föreningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGT FÖRENINGSVÄSEN
ämbetet förut vigda son lekmän, är i
Sverige en sedan 1920 fastställd akt, som dock
brukats även dessförinnan. Den förrättas av
biskop eller av biskop förordnad präst.
Sedan processionen framträtt till altaret, läser
eller sjunger biskopen introitus med Gloria
Patri samt håller vigningstal och bön.
Assistenterna läsa bibelord och kallelsebrevet
uppläses. Därefter avlägges trosbekännelsen
och sedan missionärslöftet avlagts,
överantvardar biskopen missionärstjänsten till dem
som vigas. Sist sker handpåläggning under
Fader vår, vigningsbön, Benedicamus och
välsignelsen.
Se även Biskop, Diakon, Kyrkans ämbete,
Präst, Prästlöfte.
Litt.: Pontificale Romanum (Turin—Rom 1941);
L. Eisenhofer, Handbuch der katholischen
Liturgik 1—2 (2 ed. Freiburg im Br. 1941—42) ; dens.,
Grundriss der katolischen Liturgik (4 ed.
Freiburg im Br. 1937); Agende für
evangelischlutherische Kirchen und Gemeinden 4,
Ordinations-, Einsegnungs-, Einführungs- und
Einweihungshandlungen (Berlin 1952); G. Rietschel,
Lehrbuch der Liturgik 1—2, bearb. von P. Graff
(2 ed. Göttingen 1951—52); E. Rodhe, Svenskt
gudstjänstliv. Historisk belysning av den svenska
kyrkohandboken (Sthm 1923); A. O. 7T.
Hellerström, Liturgik (3 ed. Sthm 1953); De nordiska
kyrkornas kyrkohandböcker. R. A.
KYRKLIGT FÖRENINGSVÄSEN. Den
kyrkliga föreningsverksamheten har i alla
protestantiska länder visat sig vara av behovet
påkallad, emedan kyrkan som organisation
ej tillräckligt effektivt kan utföra olika
nödvändiga uppgifter. Under de århundraden
som följde närmast efter reformationen hade
man ännu ej känsla för detta behov, då
kyrkans funktioner begränsade sig till
gudstjänsterna, den kyrkliga undervisningen och
fattigvården, men en förändring inträdde
omkring år 1800, då missionsarbetet och
behovet av biblar gick in i ett nytt skede. I
samband med samhällets småningom allt
starkade industrialisering blev även frågan
om inre mission brännande.
Från England ha olika kristliga föreningar
spritt sig över världen. Redan 1678 grundade
man där religiösa sällskap (Religious
societies) för att befrämja såväl »hjärtats och
livets sanna helighet» som hjälpverksamhet
599
bland fattiga. Här banade eljest
missionen vägen för den kyrkliga
föreningsverksamheten. År 1701 grundades sålunda det
första missionssällskapet, »Society for the
propagation of the Gospel in foreign parts»,
vilket dock till en början syftade till
kyrkligt understödjande av engelska
kolonister och först på 1800-talet ombildades till
ett verkligt missionssällskap. Sedan
William Carey* hade fått till stånd det första
baptistiska missionssällskapet 1792 följde
snart övriga kyrkor efter. I de nordiska
länderna grundlades det danska sällskapet för
yttre mission 1821, det norska
missionssällskapet 1842, det svenska 1835 (1874
övertogs det av Svenska kyrkan) och det finska
1857 (till 700 ärs-minnet av kristendomens
införande i Finland). (Se vidare
Missionsselskab).
Föreningsskapande blev även omsorgen om
bibelns spridning. Genom grundandet
av »British and Foreign Bible Society» 1804
visade England vägen för alla de
bibelsällskap som senare grundats i olika länder t. ex.
i Finland 1812, Sverige 1815, Norge 1816
och i Danmark 1817. (Se vidare
Bibelsällskap).
En tredje faktor för skapandet av k. har
varit arbetet för barn och ungdom
(jfr Ungdomsarbete). Man anser 1781 vara
det år då engelsmannen Robert Raikes i
Gloucester satte i gång med
söndagsskolarbetet. Redan 1785 stiftades den
första söndagsskolföreningen och 1803 såg
»London Sunday School Union» dagens ljus.
Snart visade denna rörelse sin livskraft
i Förenta staterna. Den första lokala
föreningen nämnes redan 1791 och »American
Sunday School Union» grundades 1824. (Se
Söndagsskola.)
Den andra huvudgrenen av detta arbete har
utförts av KFUM och KFUK* samt Kristliga
studentrörelsen*. Som den kristliga
ungdomsrörelsens första upprinnelse kan man
måhända beteckna den förening på tolv
medlemmar som stiftades i Basel 1768. På
olika håll i Tyskland satte man i gång med
verksamhet bland ungdomen de första
årtiondena på 1800-talet. I Glasgow startades
1824 »United Young Men’s Christian Associ-
600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0310.html