skola alla födda anmälas och han sänder anmälan till folkregistret. Samma skyldighet åligger präster från av staten erkänt religionssamfund utanför folkkyrkan. Vigsel anmäles till folkregistret av vigselförrättaren och döda av skifteretten. Inom varje kommun föres kommunalt folkregister omfattande (i regel enligt kortsystem) a) Hovedregister, upptagande namn, födelsetid och ort, civilstånd, yrke, adress, in- och utflyttning m.m. b) Navn eregister, som är innehållsförteckning till Hovedregister, samt c) Afgangsregister. Flyttar någon från en kommun till en annan, skall han anmäla detta i utflyttningskommunen och får där ett utflyttningsbetyg. Detta skall han omedelbart inlämna till folkregistret i inflyttningskommunen. Husvärdar skola anmäla envar till dem inflyttad. Samtidigt med utfärdandet av flyttningsbetyg avsänder registerföraren meddelande om flyttningen till inflyttningsförsamlingens registerförare. Flyttningar inom kommunen skola på samma sätt anmälas. En gång årligen kan folkregistret till husvärdarna utsända blanketter, som dessa skola låta envar hos dem boende ifylla med namn m. m. samt adress, samt därefter återsända till registret. En liknande kontroll skall ske vart femte år vid allmän folkräkning. På sland tillämpas ett system, som i stort sett sammanfaller med det danska. Finland. De äldsta uppgifterna om befolkningen i Helsingfors finnas i mantalslängden för år 1635. Kyrkolagen av år 1686 innehåller bestämmelser om folkbokföring, men dessa blevo allmänt tillämpade först 1721 och gällde närmast de av prästerna förda ministerialböckerna. I Finlands kyrkolag 1869 för den evangelisk lutherska kyrkan omnämnes, vilka böcker som skola föras. När landet blivit självständigt, utfärdades motsvarande bestämmelser för den ortodoxa kyrkan. K. är dels kyrklig, dels civil. Varje trossamfund för register över sina medlemmar och civilregistret över dem, som icke tillhöra något trossamfund. Envar bokföres där han är bosatt. Den evang.-lutherska kyrkan, som är det ojämförligt största trossamfundet, fick sin k. 605 KYRKOBOKFÖRING reglerad år 1908. Den skall föra a) hu vu dbok, upptagande alla församlingens invånare, deras namn, födelsetid- ort, stånd m. m. samt inflyttnings- resp. utflyttningsort, b) ministerialböcker, c) in- och utflyttningsbok m. fl. Kyrkoherden skall även föra längd över de inom församlingen födda och döpta, vigda och döda, som höra till främmande församlingar. Civilregistraturet, som inrättades 1917 och handhaves av häradsskrivaren, har ett löpande nummersystem för alla däri upptagna. Civilregistraturet erhåller födelseattest från barnmorskan och man upptages i registret genom födelse eller på grund av bestämmelser i religionsfrihetslagen. Vid övergång från ett trossamfund till ett annat eller till civilregistret göres anmälan till kyrkoherden eller församlingsföreståndaren. Mottages han ej inom trossamfundet överföres han till civilregistret. Flyttar en person från en församling till en annan skall han anmäla detta i den nya församlingen. Finsk medborgare kan ej erhålla flyttningsbetyg till utlandet. Man har föreslagit att alla mindre trossamfund skulle överföras till civilregistret och således utom detta endast den evang.- lutherska kyrkan skulle föra register, men ärendet är ej slutbehandlat. I Helsingfors håller man på att genomföra ett centralregister, som omfattar samtliga i staden bosatta personer. Norge. Först år 1905 erhöll kommunen rätt att besluta om införande av folkregister. Närmare bestämmelser härom fastställdes i lag av år 1915, men allmän och obligatorisk folkregistrering infördes ej förrän år 1946. I varje kommun skall föras ett folk eregister över alla i kommunen bosatta. Registerförare tillsättes av kommunstyrelsen. I varje kommun föres a) Hovedregister över alla i kommunen fast bosatta, ordnade efter bostad, b) Avgangsregister över alla avlidna och utflyttade, c) N a vn eregister över alla, som äro eller varit införda i hovedregistret samt d) O p pholdsregister över dem, som mer än fyra månader men »midlertidig» uppehåller sig i kommunen. 606