Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kyrkobokföring
- Kyrkobröderna, Svenska Kyrkans Lekmannaförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOBRÖDERNA
Barn som födes, införes i folkeregistret i
den kommun, där föräldrarna äro bosatta.
Dödsfall registreras efter anmälan av
soknepresten eller föreståndare för
dissenterförsamlingen, vigslar efter anmälan av
soknepresten. Övriga registreringar sker efter
anmälan från vederbörande myndighet.
Prästen skall alltså föra civilt födelseregister och
övriga ministerialböcker.
Flyttar någon från en kommun till en
annan skall han omedelbart inlämna
flyttningsbetyg till registerföraren inom
inflyttningskommunen. Husägare är pliktig
anmäla envar till honom inflyttad hyresgäst.
När registerföraren utskriver
flyttningsbetyg, översänder han samtidigt en kopia till
registerföraren i inflyttningskommunen.
När denne inskrivit den inflyttade, sänder
han meddelande därom till den
registerförare, som utskrivit flyttningsbetyget.
Kommunen reviderar folkregistret vid
folkräkningar, då envar i kommunen
bosatt skall lämna upplysningar om sig
själv och sitt husfolk. Statistisk
Sentralbyrå utövar kontroll över
folkeregistreringen.
Litt.: Sverige: S. Norrman, Folkbokföring,
(Sthm 1947); A. Sandberg, Linköpings stifts
kyrkoarkivalier till och med år 1800 (diss. Lund 1948;
med utförliga litt.-anvisningar); G. Forkman,
Kyrkobokföringen jämte tillhörande författningar
och formulär (Sthm 1948); Kyrkobokföringen,
med kommentar av A. Wihlborg (Lund 1947).
Danmark: Københavns kommunes
folkeregister gennem 25 år (i Stat. månedskrift, Khvn
1947); Betænkning afgivet af
Folkeregisterkommissionen af 1920 (Khvn 1922). Finland:
Kyrkolag för den evangelisk-lutherska kyrkan i
Finland 1869 (senaste ed. Helsingfors 1950);
Förordning om förande av civilregister över
personer, som icke tillhöra något legaliserat
trossamfund 1917 (i Finlands författningssamlíng
1917 n:r 115). Norge: Forskrifter om
ordningen og føringen av de kommunale
folkeregister (Oslo 1946). — I Nordisk statistisk
tidskrift 1928 finnas uppsatser om
folkregistreringen i Norge av G. Amneus, i Finland av
T. Andersson och om Köpenhamns folkregister
av B. Dahlgaard. A. W—g
KYRKOBRÖDERNA, med officiellt namn
Kyrkobröderna, Svenska Kyr-
607
kans Lekmannaförbund, äro en
sammanslutning av män inom svenska
kyrkan, som vilja dels samlas till fördjupande
av det inre livet i medvetande om sin
samhörighet med och i kyrkan, dels vara aktivt
verksamma i olika slags praktiskt kyrkligt
arbete. K. kom till som en gren av det
vittomfattande frivilliga arbete som i början av
1900-talet utvecklades inom svenska
kyrkan, inspirerat dels av ungkyrkorörelsen
(Manfred Björkquist) dels från Stockholm,
där lekmannakrafter med rotemannen Carl
Alm i spetsen länge hade ivrigt arbetat på
att förbättra kyrkans arbetsvillkor i
huvudstaden och lyckats förverkliga mycket av
sitt program, men fortfarande mycket starkt
kände att aktiv lekmannainsats behövdes i
kyrkan. Under ärkebiskop Nathan
Söderbloms ledning sammansmältes denna
stockholmsrörelse med de ungkyrkligas
strävanden av samma art, och resultatet blev
förbundets grundande den 22 oktober 1918.
Efter att i början ha växt jämförelsevis
sakta har förbundet under de sista tio åren
utvidgats starkt och hastigt: 1944 hade det
ännu icke 8.000 medlemmar, 1953 har det
18.000. Dessa äro i första hand medlemmar
av de lokala kårerna, som uppgå till mer
än 600 (1944: icke fullt 300) och antingen
äro begränsade till en ort eller församling
eller ett pastorat, eller också, som fallet ofta
är på landsbygden, omfatta ett helt
kontrakt. Varje kår styres av ett råd; som hela
sammanslutningens styrelse fungerar ett
generalråd, som utses av en
ombudsförsamling, generalkonventet, valt av kårerna.
Kårerna inom ett och samma stift anordna en
gång om äret stiftskonvent, till vilka alla
kårmedlemmar inom stiftet ha tillträde.
Rörelsen har en egen tidskrift med namnet
»Kyrkobröderna». Ofta anordnas kurser och
studieveckor, avsedda för deltagare från
hela landet.
Kyrkobrödrarörelsen avser att stärka och
aktivisera medlemmarna till att fylla sina
uppgifter som kyrkomedlemmar, varhelst
de äro ställda, och att åta sig nya uppgifter
inom församlingslivet. Stort vyärde sättes på
förtroendefullt samarbete med
församlingsprästerna. På mänga ställen arbeta kyrko-
608
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0314.html