- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 2. I - O /
607-608

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkobokföring - Kyrkobröderna, Svenska Kyrkans Lekmannaförbund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KYRKOBRÖDERNA Barn som födes, införes i folkeregistret i den kommun, där föräldrarna äro bosatta. Dödsfall registreras efter anmälan av soknepresten eller föreståndare för dissenterförsamlingen, vigslar efter anmälan av soknepresten. Övriga registreringar sker efter anmälan från vederbörande myndighet. Prästen skall alltså föra civilt födelseregister och övriga ministerialböcker. Flyttar någon från en kommun till en annan skall han omedelbart inlämna flyttningsbetyg till registerföraren inom inflyttningskommunen. Husägare är pliktig anmäla envar till honom inflyttad hyresgäst. När registerföraren utskriver flyttningsbetyg, översänder han samtidigt en kopia till registerföraren i inflyttningskommunen. När denne inskrivit den inflyttade, sänder han meddelande därom till den registerförare, som utskrivit flyttningsbetyget. Kommunen reviderar folkregistret vid folkräkningar, då envar i kommunen bosatt skall lämna upplysningar om sig själv och sitt husfolk. Statistisk Sentralbyrå utövar kontroll över folkeregistreringen. Litt.: Sverige: S. Norrman, Folkbokföring, (Sthm 1947); A. Sandberg, Linköpings stifts kyrkoarkivalier till och med år 1800 (diss. Lund 1948; med utförliga litt.-anvisningar); G. Forkman, Kyrkobokföringen jämte tillhörande författningar och formulär (Sthm 1948); Kyrkobokföringen, med kommentar av A. Wihlborg (Lund 1947). Danmark: Københavns kommunes folkeregister gennem 25 år (i Stat. månedskrift, Khvn 1947); Betænkning afgivet af Folkeregisterkommissionen af 1920 (Khvn 1922). Finland: Kyrkolag för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1869 (senaste ed. Helsingfors 1950); Förordning om förande av civilregister över personer, som icke tillhöra något legaliserat trossamfund 1917 (i Finlands författningssamlíng 1917 n:r 115). Norge: Forskrifter om ordningen og føringen av de kommunale folkeregister (Oslo 1946). — I Nordisk statistisk tidskrift 1928 finnas uppsatser om folkregistreringen i Norge av G. Amneus, i Finland av T. Andersson och om Köpenhamns folkregister av B. Dahlgaard. A. W—g KYRKOBRÖDERNA, med officiellt namn Kyrkobröderna, Svenska Kyr- 607 kans Lekmannaförbund, äro en sammanslutning av män inom svenska kyrkan, som vilja dels samlas till fördjupande av det inre livet i medvetande om sin samhörighet med och i kyrkan, dels vara aktivt verksamma i olika slags praktiskt kyrkligt arbete. K. kom till som en gren av det vittomfattande frivilliga arbete som i början av 1900-talet utvecklades inom svenska kyrkan, inspirerat dels av ungkyrkorörelsen (Manfred Björkquist) dels från Stockholm, där lekmannakrafter med rotemannen Carl Alm i spetsen länge hade ivrigt arbetat på att förbättra kyrkans arbetsvillkor i huvudstaden och lyckats förverkliga mycket av sitt program, men fortfarande mycket starkt kände att aktiv lekmannainsats behövdes i kyrkan. Under ärkebiskop Nathan Söderbloms ledning sammansmältes denna stockholmsrörelse med de ungkyrkligas strävanden av samma art, och resultatet blev förbundets grundande den 22 oktober 1918. Efter att i början ha växt jämförelsevis sakta har förbundet under de sista tio åren utvidgats starkt och hastigt: 1944 hade det ännu icke 8.000 medlemmar, 1953 har det 18.000. Dessa äro i första hand medlemmar av de lokala kårerna, som uppgå till mer än 600 (1944: icke fullt 300) och antingen äro begränsade till en ort eller församling eller ett pastorat, eller också, som fallet ofta är på landsbygden, omfatta ett helt kontrakt. Varje kår styres av ett råd; som hela sammanslutningens styrelse fungerar ett generalråd, som utses av en ombudsförsamling, generalkonventet, valt av kårerna. Kårerna inom ett och samma stift anordna en gång om äret stiftskonvent, till vilka alla kårmedlemmar inom stiftet ha tillträde. Rörelsen har en egen tidskrift med namnet »Kyrkobröderna». Ofta anordnas kurser och studieveckor, avsedda för deltagare från hela landet. Kyrkobrödrarörelsen avser att stärka och aktivisera medlemmarna till att fylla sina uppgifter som kyrkomedlemmar, varhelst de äro ställda, och att åta sig nya uppgifter inom församlingslivet. Stort vyärde sättes på förtroendefullt samarbete med församlingsprästerna. På mänga ställen arbeta kyrko- 608

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free