- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 2. I - O /
693-694

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkomusiker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och utbildades senare vid domkyrkorna av domkyrkoorganisterna eller skolkantorerna, vilka också utfärdade betyg över deras kunskaper. Musikaliska akademien har alltsedan sin tillkomst 1771 även haft till uppgift att utbilda k., vilket närmare reglerades 1814, då stadgar fastställdes för utbildning och examinering av organister, kantorer och kyrkosångare. Examen kunde emellertid fortfarande avläggas även i stiftsstäderna. Sedan 1846 har examen erfordrats för samtliga k.-tjänster, och examen från Musikaliska akademien och »stiftsexamen» voro intill 1930 författningsenligt likställda. Först detta år gjordes den uppdelningen att organisttjänst i stad med mera än 3.000 och landsbygdsförsamling med mera än 5.000 invånare endast finge innehas av k. med »högre organistexamen», avlagd vid musikkonservatorium. Litt.: G. Thulin, Utredning ang. klockar-, organist- och kantors-(kyrkosångar-) befattningarna 1—3 (Sthm 1919); E. F. Larsen, Den danske kirkeret 1—2 (Khvn 1901—08); Kyrkolag för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland utg. av 0. D. Schalin (Helsingfors 1950); Kr. Hansson, Norsk kirkerett (Oslo 1935). R. A. Nuvarande utbildnings- och anställningsförhållanden. I Sverige blev det Kungl. Musikaliska akademien, som så tidigt som 1818 inrättade ett undervisningsverk, där organister utbildades. I 1881 års stadga fastställdes, vad som fordrades för att erhålla organistexamen. Denna kunde avläggas dels vid akademien, dels i vissa stiftsstäder. Numera är det Kungl. Musikhögskolan, som meddelar den undervisning, som förbereder till högre organist- och högre kyrkosångarexamen. För kompetens till organistbefattning fordras ännu en examen: musiklärarexamen. En lägre kyrkomusikerexamen, s.k. stiftsexamen, organist- och kantorsexamen, kan avläggas inför av Kungl. Musikaliska akademien utsedd examinator. I Sverige ha k:s anställnings- och lönevillkor fastställts genom 1950 års kyrkomusikerstadga. Två slag av befattningar finnas: organistbefattningar och kant o r s befattningar. De förra skola finnas i församlingar (kyrkomusikerdistrikt) med 693 KYRKOMUSIKER över 5.000 inv. I de övriga skola finnas kantorsbefattningar, där kyrkomusikertjänsten är förenad med folk- eller småskollärarbefattning. Planer hålla f.n. (1954) på att utarbetas att inrätta en tredje kyrkomusikerbefattning, avsedd särskilt för Skåne-förhållanden, där man alltfort vill behålla självständiga kyrkomusikerbefattningar oavsett distriktens storlek. Som en övergångsform kan nämnas s.k. orgelspelarbefattning, där ingen särskild kompetens är fastställd. I Danmark avlades organistexamen första gången 1897. Några få år senare inrättades vid Det kgl. danske Musikkonservatorium en organistexamen som gav behörighet att söka organistbefattning i Köpenhamn och de danska »köpstäderna». Utbildningen av organister sker numera utom i Köpenhamn även vid konservatorierna i Århus, Esbjerg, och Odense. Man återfinner här ungefär samma uppdelning av k. som i Sverige. Organisterna äro heltidsanställda vid Köpenhamns och köpstädernas kyrkor, under det att k. på landsbygden vanligen samtidigt äro lärare. I Finland grundades organistskolor i Åbo 1878, i Helsingfors 1882 och i Viborg 1893. Numera sker utbildningen enbart vid den kyrkomusikaliska avdelningen vid Sibeliusakademien i Helsingfors. I Finland äro, till skillnad från de övriga nordiska länderna, de flesta organist- och kantorstjänsterna att räkna som heltidstjänster. Undantag utgöras av de församlingar, som ha mindre än 3.500 inv. Där kan handhavandet av kyrkomusikerbefattningen som bitjänst anförtros t. ex. åt en folkskollärare eller annan lämplig person. I Norge utbildas organister vid musikkonservatorierna i Oslo och Bergen. Vid konservatoriet i Oslo kunna tre olika examina avläggas: lägre och högre organistexamen samt diplomexamen. Ungefär 78 % av Norges k. voro 1950 utan examen. I Norge är det icke nödvändigt att ha avlagt organistexamen för att anställas som organist. För de flesta är organistbefattningen en bisyssla. Det finnes kyrkor, där man icke har fast anställd organist. Orgeln skötes av någon »velvillig» närvarande kyrkobesökare. 694

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free