Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kyrkomusiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och utbildades senare vid domkyrkorna av
domkyrkoorganisterna eller skolkantorerna,
vilka också utfärdade betyg över deras
kunskaper. Musikaliska akademien har
alltsedan sin tillkomst 1771 även haft till
uppgift att utbilda k., vilket närmare reglerades
1814, då stadgar fastställdes för utbildning
och examinering av organister, kantorer och
kyrkosångare. Examen kunde emellertid
fortfarande avläggas även i stiftsstäderna.
Sedan 1846 har examen erfordrats för
samtliga k.-tjänster, och examen från
Musikaliska akademien och »stiftsexamen» voro
intill 1930 författningsenligt likställda. Först
detta år gjordes den uppdelningen att
organisttjänst i stad med mera än 3.000 och
landsbygdsförsamling med mera än 5.000
invånare endast finge innehas av k. med
»högre organistexamen», avlagd vid
musikkonservatorium.
Litt.: G. Thulin, Utredning ang. klockar-,
organist- och kantors-(kyrkosångar-)
befattningarna 1—3 (Sthm 1919); E. F. Larsen, Den danske
kirkeret 1—2 (Khvn 1901—08); Kyrkolag för
den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland utg.
av 0. D. Schalin (Helsingfors 1950); Kr.
Hansson, Norsk kirkerett (Oslo 1935). R. A.
Nuvarande utbildnings- och
anställningsförhållanden. I Sverige blev det Kungl.
Musikaliska akademien, som så tidigt som
1818 inrättade ett undervisningsverk, där
organister utbildades. I 1881 års stadga
fastställdes, vad som fordrades för att
erhålla organistexamen. Denna kunde
avläggas dels vid akademien, dels i vissa
stiftsstäder. Numera är det Kungl.
Musikhögskolan, som meddelar den undervisning, som
förbereder till högre organist- och högre
kyrkosångarexamen. För kompetens till
organistbefattning fordras ännu en examen:
musiklärarexamen. En lägre
kyrkomusikerexamen, s.k. stiftsexamen, organist- och
kantorsexamen, kan avläggas inför av
Kungl. Musikaliska akademien utsedd
examinator. I Sverige ha k:s anställnings- och
lönevillkor fastställts genom 1950 års
kyrkomusikerstadga. Två slag av befattningar
finnas: organistbefattningar och
kant o r s befattningar. De förra skola finnas
i församlingar (kyrkomusikerdistrikt) med
693
KYRKOMUSIKER
över 5.000 inv. I de övriga skola finnas
kantorsbefattningar, där kyrkomusikertjänsten
är förenad med folk- eller
småskollärarbefattning. Planer hålla f.n. (1954) på att
utarbetas att inrätta en tredje
kyrkomusikerbefattning, avsedd särskilt för
Skåne-förhållanden, där man alltfort vill behålla
självständiga kyrkomusikerbefattningar oavsett
distriktens storlek. Som en övergångsform
kan nämnas s.k. orgelspelarbefattning, där
ingen särskild kompetens är fastställd.
I Danmark avlades organistexamen första
gången 1897. Några få år senare inrättades
vid Det kgl. danske Musikkonservatorium
en organistexamen som gav behörighet att
söka organistbefattning i Köpenhamn och
de danska »köpstäderna». Utbildningen av
organister sker numera utom i Köpenhamn
även vid konservatorierna i Århus, Esbjerg,
och Odense. Man återfinner här ungefär
samma uppdelning av k. som i Sverige.
Organisterna äro heltidsanställda vid
Köpenhamns och köpstädernas kyrkor, under
det att k. på landsbygden vanligen
samtidigt äro lärare.
I Finland grundades organistskolor i
Åbo 1878, i Helsingfors 1882 och i Viborg
1893. Numera sker utbildningen enbart vid
den kyrkomusikaliska avdelningen vid
Sibeliusakademien i Helsingfors. I Finland äro,
till skillnad från de övriga nordiska
länderna, de flesta organist- och kantorstjänsterna
att räkna som heltidstjänster. Undantag
utgöras av de församlingar, som ha mindre
än 3.500 inv. Där kan handhavandet av
kyrkomusikerbefattningen som bitjänst
anförtros t. ex. åt en folkskollärare eller annan
lämplig person.
I Norge utbildas organister vid
musikkonservatorierna i Oslo och Bergen. Vid
konservatoriet i Oslo kunna tre olika
examina avläggas: lägre och högre
organistexamen samt diplomexamen. Ungefär 78 %
av Norges k. voro 1950 utan examen. I
Norge är det icke nödvändigt att ha avlagt
organistexamen för att anställas som
organist. För de flesta är organistbefattningen en
bisyssla. Det finnes kyrkor, där man icke har
fast anställd organist. Orgeln skötes av
någon »velvillig» närvarande kyrkobesökare.
694
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0361.html