KYRKOMÖTE ombuden vara representerade i proportion 3:4. Självskrivna äro samtliga biskopar. Vid förfall för dessa utses ställföreträdare av vederbörande domkapitel bland stiftets präster. Prästerliga valda ombud äro två från vardera av Uppsala och Lunds teologiska fakulteter och tjugosex från stiften, nämligen tre för Lunds stift, ett för Visby och två från vart och ett av de övriga stiften. Vid val av lekmannaombud och suppleanter för dem bildar varje stift en valkrets; Lunds stift utgör dock två valkretsar på sätt konungen förordnar. Inom varje valkrets väljes det antal ombud, minst två, som konungen bestämmer. Dessa val ske genom elektorer inför en av domkapitlet förordnad valförrättare inom varje valkrets. För val av elektorer och ersättare för dem är varje valkrets indelad i distrikt på sätt domkapitlet bestämmer. Består distrikt av en församling, väljas elektorerna av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej finnas, å kyrkostämma. I distrikt, som består av två eller flera församlingar, väljas elektorerna av särskilda delegerade, utsedda församlingsvis av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej finnas, å kyrkostämma. Antalet delegerade för varje församling är beroende av dess folkmängd. Angående kompetensvillkoren stadgas följande: »Ej må någon, som icke tillhör svenska kyrkan eller eljest saknar rösträtt å kyrkostämma eller som är i konkurstillstånd, vara kyrkans ombud vid k. Den, som icke äger utöva prästämbetet, må ej vara prästerligt ombud... Ej heller må den, som äger utöva detta ämbete, vara lekmannaombud» (§ 3). Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen äga deltaga i överläggningarna vid k. men i besluten endast om de äro ombud vid mötet (§ 4). Kyrkomötets ordförande är ärkebiskopen, och vice ordförande utses av konungen bland de övriga biskoparna (ާ 11). K. äger att »upptaga kyrkliga ärenden, som konungen till detsamma överlämnar eller varom fråga av någon dess ledamot väckes . . . Mötet äger dock ej att, utöver vad i grundlag är medgivet, annat eller mera besluta än underdåniga utlåtanden samt föreställningar och önskningar att hos konungen anmälas» (§ 1). 699 Kyrkomötet är sålunda ett opinionsorgan, men äger enligt regeringsformen §§ 87: 2; 88 rätt till deltagande i kyrkolagstiftningen och enligt § 114 vetorätt i fråga om privilegiernas ändring eller upphörande. Motionstiden i k. är åtta dagar, men de från konungen hänskjutna ärendena böra företrädesvis komma till behandling. Vid varje k. skola följande tre u tsk ott utses: 1) kyrkolagsutskottet för behandling av kyrkolagsfrågor samt frågor om ändring i prästerskapets privilegier, 2) expeditionsutskottet för uppsättande av förslag till k:s skrivelser, 3) ekonomiutskottet för beredande av frågor om arvoden till mötets kansli och vaktbetjäning samt om mötets övriga ekonomiska angelägenheter. För utredning av ärenden, som höra till kyrkolagsutskottet, kan även ett s. k. särskilt utskott tillsättas; för behandling av ärenden, som icke tillhöra något av de nämnda utskotten, kan även ett s. k. tillfälligt utskott tillsättas. Förekomma ärenden om antagande av eller ändring i bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkohandbok eller katekes, skall ett beredningsutskott tillsättas, vari mötets ordförande är självskriven. Om någon medlem av mötet yrkar, att i ärende, som berör de nämnda kyrkliga eller liturgiska böckerna, före eller efter utskottsbehandlingen ett särskilt betänkande skall avgivas av mötets prästerliga ombud, »äga dessa, där de så akta nödigt, förordna om sådan prästerlig beredning» (§ 13 mom. 2). I fråga om antagande av eller ändring i de nämnda böckerna erfordras för bifall två tredjedels ma joritet (§ 15 mom. 2). Omröstning skall numera ske öppet. Alla val inom k. ske med slutna sedlar. Sedan 1949 äger k. att inom sig utse en utredningsnämnd, bestående av tre prästerliga ombud och fyra lekmannaombud, med uppgift att till nästföljande k. bereda samt avgiva yttranden och förslag i sådana ärenden, som mötet i anledning av väckta motioner överlämnat till nämnden. Dennas verksamhet skall vara avslutad inom tid, som konungen bestämmer, högst ett år efter k:s slut. Konungen äger dock rätt att medgiva, att utredningsnämnden sammanträder två månader närmast före nästföljande k:s 700