LAPPAR Invigningen av kåtakyrkan i Vaisaluokta 1947. av 1800-talet är den egentliga lappmissionen avslutad. Av största betydelse för en personlig kristendoms genombrott och för kristlig upplysning och kultur i de norra lappmarkerna blev den læstadianska väckelsen, vars upphovsman var Lars Levi Læstadius* (d. 1861). Denna väckelse förvandlade Torne lappmark och större delen av norska och finska lappmarken från andligt mörker och social nöd till andligt liv, laglydnad, sedlighet, nykterhet, försonlighet och ärlighet. L. eller samerna, som de kalla sig själva, äro nu i kyrkligt avseende sedan lång tid jämställda med andra svenska medborgare. 1942 upphörde i Jämtland de gamla lappförsamlingarna. Trots detta firas fortfarande, särskilt med tanke på de nomadiserande samerna, en del lapska kyrkhelger. I Jämtland benämnas de ännu lappmässor. De viktigaste lapska kyrkhelgerna äro: Tännäs och Ljusnedal en gång om året samt Vallbo, Kolåsen, Ankarede, Fatmomakke, Ammar- 775 näs, Jäckvik, Norra Bergnäs och Västerfjäll två gånger om äret. Arvidsjaur firar ännu sista söndagen i augusti, »storstämningshelgen», som lapphelg. I Jokkmokk firas alltsedan 1600-talet den största lapska kyrkhelgen i samband med vintermarknaden i början av februari. Marjan-Peive (Marie Bebådelsedag) är gällivaresamernas gamla kyrkhelg. Från Gällivare och norrut sammanfaller de lapska kyrkhelgerna i allmänhet med de stora læstadianmötena. I Lannaraara har man stormöte kring trettondagshelgen och i Karesuando vid jul och påsk. På en del håll hotas nu de gamla lapska kyrkhelgerna av störande marknads- och nöjesliv samt alltför stark turistinvasion och synas förlora i betydelse. Under de senaste åren ha en del nya kapell och kyrkkåtor byggts inom Luleå stift uppe i samernas sommar- och höstland, och där firas kyrkhelger i stillhet utan störande moment. I samarbete med kyrkan bedriva både i Norge och i Sverige enskilda sällskap andlig och kulturell verksamhet bland samerna: i Norge främst Norges Finnemisjonsselskap, som nu bl.a. driver Den samiske ungdomsskole i Karasjok (inremission); i Sverige Svenska Missionnssällskapet (grundat 1835), som verkar bland Sveriges samer genom fem nomadpredikanter och som sedan 1942 driver Samernas Folkhögskola, numera i Jokkmokk. Litt.: P. Læstadius, Journal (Sthm 1831); dens., Fortsättning af journalen (Sthm 1833); J. Vahl, Lapperne og den lapske mission 2 (Khvn 1866); E. Haller, Svenska kyrkans mission i Lappmarken under frihetstiden (Sthm 1896); K. B. Wiklund, Om lapparna i Sverige (Verdandis småskr. 82, 2 ed. Sthm 1910); En historik öfver svenska kyrkans vård om lapparnas barn ...i Lappmarken (Kyrkohist. årsskr. 1910); £. Lundström, Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele? (ibid. 1914); R. Holm, Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion (ibid. 1919); K. B. Wiklund, Nomadskolans läsebok 3 (Uppsala 1929); B. Collinder, Lapparna deras kultur och arbetsliv (Verdandis småskr. 352, Sthm 1932), G. W. Lindeberg, Den evangeliska missionen (Religionsvetenskapl. 776