LINKÖPINGS STIFT svarer Jesus at han ved sitt samvær med dem tilsier syndere Guds kjærlighet og del i Guds rike (Luk. 15, jfr. Matt. 20:1 ff.). Han forkynner dom over de ubotferdige, refser og advarer (f.eks. Mark 12:1 ff.; Luk. 13: 6— 9 etc.), kaller til å være våken og rede overfor den kommende katastrofe og Menneskesønnens åpenbaring (Matt. 24:43 ff. etc.), til å gripe chansen til redning (Luk. 16:1 ff. etc.), og til å la hele livsholdningen bli bestemt av Guds handlemåte (Matt. 18: 23 ff.). Når 1. i evangeliene ofte blir utnyttet i formaningens tjeneste, har dette sikkert et ulgangspunkt i Jesu egen belæring av disiplene. Se også Bibeltolkning. Litt.: A. Jülicher, Die Gleichnisreden Jesu 1 (Freiburg i. Br. 1888, 2. ed. Tübingen 1899, del 2, ibm 1899; standardverk, nå noe foreldet); O. Eissfeldt, Der Maschal im AT (Zeitschr. f. d. alttest. Wissenschaft, Giessen 19183); C. Koch, Jesu lignelser (3. ed. Khvn 1923; god popularisering); C. H. Dodd, The parables of the kingdom (London 1935; insiterende); B. 7. D. Smith, The parables of the synoptic gospels (Cambridge 1937); M. Hermaniuk, La parabole évangelique (diss. Louvain, Bruges 1947; katholsk, grundig); J. Jeremias, Die Gleichnisse Jesu (Zürich 1947; 2. ed. Göttingen 1952); Charles W. F. Smith, The Jesus of the parables (Philadelphia 1948); N. A. Dahl, The parables of growth (Studia theologica 5, 1951); B. Wiberg, Jesu lignelser (Khvn 1954). N. A. D. LINKÖPINGS STIFT. 1.Historia. Näst Skara stift är L. det äldsta av de 7 gamla svenska stiften. De första konturerna till en stiftsenhet kan betecknas som frukten av en successiv samverkan mellan tysk och engelsk missionsverksamhet, under 1000-talet förmedlad av biskopen i Skara. Vid början av 1100-talet framträdde stiftet som en självständig enhet med namnet Liunga kaupinga (Lincopia) i en påvlig förteckning över de svenska stiften. Planerna på ett för Norden gemensamt ärkebiskopsdöme torde ha påskyndat stiftsbildningen, och under biskop Gislo på 1130-talet började med cisterciensmissionens hjälp en intensiv utveckling, som småningom gav stiftet dess rangplats i Norden. När Alvastra kloster år 1143 grundlades av cisterciensmunkar, hade byggandet 811 av domkyrkan redan påbörjats och 1153 blev Linköping mötesplatsen för ett svenskt nationalkoncilium. Den ursprungliga stiftsenheten bestod förutom av Östergötland även av Småland (utom Värend), Öland och Gotland. Under slutet av 1100-talet kom Värend att tillsammans med andra härader bilda Växjö stift*. Sedan Gotland 1570 erövrats av danskarna, och Kalmar med sitt län jämte Öland 1602 avskilts till en superintendentia (senare Kalmar stift“) samt Tveta och Vista härader 1607 överförts till Växjö stift, är det numera endast nordöstra delen av Småland, som tillhör L. Under högmedeltiden nådde stiftets utveckling sin höjdpunkt. Genom kraftfulla bispar av Folkungaätten spelade stiftet utåt en betydande politisk roll. Inåt skedde en märklig fördjupning, utgående från dominikankonventet i Skenninge med bl. a. Petrus de Dacia som ledande gestalt. Genom Birgitta, stiftandet av birgittinorden och grundandet av Vadstena kloster, det senare år 1384, kom stiftet att inom sina gränser innesluta Nordens religiösa centrum. Bland stiftets sista medeltidsbiskopar märkes den katolska kyrkans siste kraftfulle försvarare i Sverige, Hans Brask. Är 1543 tillsattes den förste evangeliske biskopen. Hans namn var Claus Hvit. Tiden efter reformationen kännetecknades av ett livligt reformarbete. Genom biskop Kylanders stiftsstadga år 1619 fick församlingslivet sin grundval med bestämmelser angående kyrkonämnd, klockare, husandakt och barnundervisning. År 1627 upprättades genom kungligt dekret Linköpings gymnasium. Bland 1600-talsbiskoparna märkas särskilt J. Bothvidi, J. Terserus och H. Spegel. 1800-talets väckelserörelser fingo i stiftet en betydande omfattning. Under inflytande av pietism, herrnhutism och nyevangelism ombildades församlingslivet i individualistisk riktning, missionsintresset vaknade främst genom Peter Fjellstedts banbrytande verksamhet och från mitten av 1800-talet skedde ett stort uppsving inom nykterhetsverksamheten genom män sådana som pros- 812