ten P. J. Emanuelsson m. fl. Mot slutet av århundradet blir den frikyrkliga församlingsbildningen livaktig. 2. De religiösa faktorer, som påverkat det nutida kyrkliga livet, äro framför allt de stora folk- och väckelserörelserna samt ungkyrkorörelsen. Den tidigare väckelsen under 1800-talets andra hälft, som var av kyrkligt ursprung, har avsatt bestående resultat i stiftets östra och nordöstra delar, där Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och Nordöstra Smålands Missionsförening dominera fromhetslivet. I och med väckelsens radikalisering genom frikyrkorörelsen skedde inom stiftet en betydande kyrklig omdaning, därigenom att den gamla enhets- och ämbetsmannakyrkan fick vika för folkkyrkans motiv och tankevärld. Delvis efter kamp mot sekularism och subjektivism och delvis efter inträdandet av en kyrklig självbesinning i stället för en alltför långt gående anpassning till lågkyrkliga motiv kännetecknas läget i stiftets centrala delar av en viss jämvikt och en lugn kyrklig utveckling, där man otvivelaktigt lyckats hävda och befästa folkkyrkans position. Från stiftsledningens sida har en rad åtgärder vidtagits för detta mål, såsom bildandet av Linköpings ungdomsråd år 1921 och stiftsråd år 1928, sammankallande av stiftsmöten, det första år 1922, inrättande av folkhögskolor under kyrklig ledning i Vadstena och Mariannelund samt en ungdomsgård i Vårdnäs. Sedan 1934 utges Linköpings stiftsblad såsom ett samlande organ för allt stiftsarbete. För det prästerliga fortbildningsarbetet är sörjt genom Linköpings stifts teologiska sällskap, stiftat år 1911, prästerliga studiekonvent i stiftsstaden och på andra platser samt genom det till Stifts- och landsbibliotek år 1926 omorganiserade stiftsbiblioteket, som har medeltida anor och omfattar stora och värdefulla samlingar, ej minst genom donationer av E. Benzelius och J. A. Lindblom, vilka båda verkat som biskopar i Linköping. Under de andliga brytningstiderna inom stiftet vid utgången av 1800-talet och början av 1900-talet har det frivilliga kyrkliga arbetet utvecklats på ett betydande sätt och 813 LINKÖPINGS STIFT Linköpings domkyrka. Grundlagd vid 1100-talets början. Ombyggd och utvidgad under 12- och 1300-talen samt under 1400-talet. Färdig år 1498. Tornet ombyggdes 1886. visat sig vara ett utomordentligt stöd för kyrkan. Främst stå de kyrkliga syföreningarna, som finnas till ett betydande antal och som stödja olika kyrkliga ändamål. Lekmannainflytandet har vidare ökats genom bildandet av ett stort antal kyrkobrödrakårer och studiegrupper. Ungdomsverksamheten är livlig. Varje år hållas ett flertal ungdomsläger och på vintern ungdomsting i stiftsstaden. Bland övriga former av frivillig verksamhet märkas söndagsskolor, scoutförbund, kyrkokörer, missions- och sjömansvårdsråd samt kvinnoråd. Under senare år ha de s. k. Vadstena-mötena bidragit till att fördjupa och nyskapa fromhetslivet. I allt detta gör sig en alltmer vidgad uppskattning av kyrkosamfundets betydelse märkbar, vilket sist men icke minst kommer till uttryck däri, att många kyrkor ha restaure- 814