Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lukas evangelium
- Luleå stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LULEA STIFT
prologen och hela evangeliet. En del
forskare tro sig ha funnit ett flertal medicinska
uttryck i L:s och Apg:s terminologi. Den
enda svårigheten med den traditionella
åsikten, att Paulus’ vän Lukas författat L., bilda
de olikheter som kunna iakttagas i Paulus’
egen och i Apg:s beskrivning av samma
historiska händelser (jfr Apg. 15 och Gal. 2).
Dessa motsägelser äro dock inte olösbara,
då man beaktar, att både Paulus och Lukas
ha haft sin egen synvinkel och bakgrund.
Det är nämligen klart, att L. har skrivits
åtminstone två decennier efter Paulus’ och
de andra apostoliska auktoriteternas
bortgång. Den andra kristna generationens
intressen och behov ha satt sin prägel på
ett kyrkligt verk på 80-talet. Den kyrkliga
traditionen (Eusebius’ Kyrkohistoria 3, 4,
6) vet att Lukas hemort var Antiokia i
Syrien. De antydningar som Apg:s
»Vikälla» angiva hänvisa dock lika väl på
Philippi i Makedonien som på Antiokia.
Okontrollerbar är även traditionen, att
Lukas dog i Beotien i en ålder av 84 år.
Se även Apostlenes gjerninger,
Evangelieskrifter, Evangelium, Synoptiska problemet.
Litt.: A. Harnack, Lukas der Arzt (Leipzig
1906); A. Plummer, The gospel according to
S. Luke (The international critical commentary,
Edinburgh 1896); E. Klostermann, Das
Lukasevangelium (Handbuch z. N.T. 3, Tübingen
1929); W. Manson, The gospel of Luke (The
Moffat N. T. commentary, London 1930); L. Brun,
Lukas-evangeliet (Oslo 1933); F. Hauck, Das
Evangelium des Lukas (i Theol.
Handkommentar z. N. T. 3, Leipzig 1934); 7. Wanngård,
Lärjungen och världen. En studie till Lukas’
Bergspredikan (diss. Uppsala, Sthm 1943); R.
Morgenthaler, Die lukanische Geschichtsschreibung
als Zeugnis. Gestalt und Gehalt der Kunst des
Lukas 1—2 (Abhandlungen z. Theologie d. A.
und N. T. 14—15, Zürich 1949); A. 7. Nikolainen,
Luukkaan evankeliumi (Helsingfors 1951).
A. T.N.
LULEÅ STIFT. Den 1 januari 1904
avskildes Västerbottens och Norrbottens län från
Härnösands stift till ett särskilt stift med
biskopssäte i Luleå. Stiftets befolkning var
då 289.414 och är nu (1953) 479.189
personer.
Stiftet, som i geografiskt avseende är lan-
859
dets största och omfattar vida mer än en
tredjedel av Sverige, rymmer längs kusten
folkrika bondebygder med gammal kultur
och åtskilliga medeltidskyrkor, därinnanför
ett vidsträckt, i allmänhet glesbefolket
skogsland samt mot norska gränsen en väldig, till
stor del obebodd fjällvärld. Jordbruk,
träindustrier, skogsbruk, gruvdrift (Kiruna,
Malmberget, Boliden m.m.) och begynnande
metallindustri bilda grundvalen för folkets
försörjning, vilken har starkt förbättrats, även
om levnadsvillkoren i glesbygderna ännu ofta
äro karga. Vägväsendet har under de sista
årtiondena utvecklats storartat. — Längst i
norr är finskan hemspråket för 30—40.000
människor, av vilka de flesta dock även
mer eller mindre kunna svenska;
gudstjänsterna hållas på båda språken. Stiftet
rymmer vidare omkring 5.000 lapsktalande
invånare, till stor del nomader.
Även i religiöst avseende erbjuder stiftet
en mycket växlande bild. Det finns starkt
sekulariserade orter och trakter. Å andra
sidan äro stora delar av stiftet utmärkta av
en levande väckelsefromhet. Denna är i
allmogebygderna längs kusten i stor
utsträckning präglad av arvet från västerbottningen
C. O. Rosenius* och av stark och
offervillig missionskärlek och är mer eller mindre
organiseradinom Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsen*. I nordligaste delen
av stiftet ger arvet från L.L. Læstadius*
väckelsen dess prägel. Båda riktningarna
utmärkas av stark lekmannaverksamhet.
Båda stå inom kyrkan, även om en viss
spänning stundom gör sig kännbar.
Vid stiftets bildande var antalet pastorat
blott 46 och antalet prästerliga tjänster 90.
För närvarande (1953) äro pastoraten 58,
fördelade på sju kontrakt, och antalet
tjänster 186. Det är att förvänta att ytterligare
ett betydande antal nya pastorat och
tjänster upprättas. I de stora församlingarna —
somliga stora som landskap i södra Sverige
— är kyrkans verksamhet decentraliserad
till flera platser med egen kyrka och präst.
Antalet kyrkor och kapell växer också
ständigt. Så ha under de sista tjugu åren
tillkommit 36. På grund av de väldiga
avstånden kunde i äldre tider avlägset boende blott
860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0444.html