- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 2. I - O /
859-860

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lukas evangelium - Luleå stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LULEA STIFT prologen och hela evangeliet. En del forskare tro sig ha funnit ett flertal medicinska uttryck i L:s och Apg:s terminologi. Den enda svårigheten med den traditionella åsikten, att Paulus’ vän Lukas författat L., bilda de olikheter som kunna iakttagas i Paulus’ egen och i Apg:s beskrivning av samma historiska händelser (jfr Apg. 15 och Gal. 2). Dessa motsägelser äro dock inte olösbara, då man beaktar, att både Paulus och Lukas ha haft sin egen synvinkel och bakgrund. Det är nämligen klart, att L. har skrivits åtminstone två decennier efter Paulus’ och de andra apostoliska auktoriteternas bortgång. Den andra kristna generationens intressen och behov ha satt sin prägel på ett kyrkligt verk på 80-talet. Den kyrkliga traditionen (Eusebius’ Kyrkohistoria 3, 4, 6) vet att Lukas hemort var Antiokia i Syrien. De antydningar som Apg:s »Vikälla» angiva hänvisa dock lika väl på Philippi i Makedonien som på Antiokia. Okontrollerbar är även traditionen, att Lukas dog i Beotien i en ålder av 84 år. Se även Apostlenes gjerninger, Evangelieskrifter, Evangelium, Synoptiska problemet. Litt.: A. Harnack, Lukas der Arzt (Leipzig 1906); A. Plummer, The gospel according to S. Luke (The international critical commentary, Edinburgh 1896); E. Klostermann, Das Lukasevangelium (Handbuch z. N.T. 3, Tübingen 1929); W. Manson, The gospel of Luke (The Moffat N. T. commentary, London 1930); L. Brun, Lukas-evangeliet (Oslo 1933); F. Hauck, Das Evangelium des Lukas (i Theol. Handkommentar z. N. T. 3, Leipzig 1934); 7. Wanngård, Lärjungen och världen. En studie till Lukas’ Bergspredikan (diss. Uppsala, Sthm 1943); R. Morgenthaler, Die lukanische Geschichtsschreibung als Zeugnis. Gestalt und Gehalt der Kunst des Lukas 1—2 (Abhandlungen z. Theologie d. A. und N. T. 14—15, Zürich 1949); A. 7. Nikolainen, Luukkaan evankeliumi (Helsingfors 1951). A. T.N. LULEÅ STIFT. Den 1 januari 1904 avskildes Västerbottens och Norrbottens län från Härnösands stift till ett särskilt stift med biskopssäte i Luleå. Stiftets befolkning var då 289.414 och är nu (1953) 479.189 personer. Stiftet, som i geografiskt avseende är lan- 859 dets största och omfattar vida mer än en tredjedel av Sverige, rymmer längs kusten folkrika bondebygder med gammal kultur och åtskilliga medeltidskyrkor, därinnanför ett vidsträckt, i allmänhet glesbefolket skogsland samt mot norska gränsen en väldig, till stor del obebodd fjällvärld. Jordbruk, träindustrier, skogsbruk, gruvdrift (Kiruna, Malmberget, Boliden m.m.) och begynnande metallindustri bilda grundvalen för folkets försörjning, vilken har starkt förbättrats, även om levnadsvillkoren i glesbygderna ännu ofta äro karga. Vägväsendet har under de sista årtiondena utvecklats storartat. — Längst i norr är finskan hemspråket för 30—40.000 människor, av vilka de flesta dock även mer eller mindre kunna svenska; gudstjänsterna hållas på båda språken. Stiftet rymmer vidare omkring 5.000 lapsktalande invånare, till stor del nomader. Även i religiöst avseende erbjuder stiftet en mycket växlande bild. Det finns starkt sekulariserade orter och trakter. Å andra sidan äro stora delar av stiftet utmärkta av en levande väckelsefromhet. Denna är i allmogebygderna längs kusten i stor utsträckning präglad av arvet från västerbottningen C. O. Rosenius* och av stark och offervillig missionskärlek och är mer eller mindre organiseradinom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen*. I nordligaste delen av stiftet ger arvet från L.L. Læstadius* väckelsen dess prägel. Båda riktningarna utmärkas av stark lekmannaverksamhet. Båda stå inom kyrkan, även om en viss spänning stundom gör sig kännbar. Vid stiftets bildande var antalet pastorat blott 46 och antalet prästerliga tjänster 90. För närvarande (1953) äro pastoraten 58, fördelade på sju kontrakt, och antalet tjänster 186. Det är att förvänta att ytterligare ett betydande antal nya pastorat och tjänster upprättas. I de stora församlingarna — somliga stora som landskap i södra Sverige — är kyrkans verksamhet decentraliserad till flera platser med egen kyrka och präst. Antalet kyrkor och kapell växer också ständigt. Så ha under de sista tjugu åren tillkommit 36. På grund av de väldiga avstånden kunde i äldre tider avlägset boende blott 860

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free