LUNDATEOLOGI kärlek (grek. špwg) står i centrum som en åstundan att svinga sig upp till Guds eget plan för att så nå enhet med det gudomliga. I sin överblick över den idéhistoriska utvecklingen från N.T. t.o.m. Luther påvisar Nygren, huru det kristna grundmotivet, agape, i denna kamp gång efter annan är i fara att uppslukas av det platonsk-hellenistiska erosmotivet och i hela den medeltida traditionen allvarligt förvanskas genom den syntes mellan kristen och grekisk kärlekstanke, som har sina rötter framför allt i Augustinus’ åskådning. Luther framstår även som den kristna kärlekstankens reformator, då han bryter sönder den augustinsk-medeltida syntesen och gör sig till tolk för en kärleksåskådning, som alltigenom är bestämd av det kristna agapemotivet. Samtidigt som Nygren i arbetet om den kristna kärlekstanken framställer kristendomens egenart vill han belysa den risk, som det kristna budskapet utsättes för, då det ingår i en religionssyntes med en idealistisk åskådning. Kristendomens kris idag, säger Nygren omkr. 1930, är den idealistiska syntesens kris, och i ett sådant läge gäller det enligt hans mening att renodla det kristna budskapet och avgränsa det så skarpt som möjligt. Till denna avgränsning och renodling ha även Aulén och Bring bidragit, den senare icke minst genom sina studier över förhållandet mellan Erasmus och Luther. I kampen mot den idealistiska syntesen och mot den teologiska liberalismens »idealistisk-humaniserande» (Aulén) gudsbild och kristologi har 1. erkänt sin tacksamhetsskuld till den religionshistoriska skolan, som skärpt blicken för det som skiljer urkristendomen från nutiden och därmed blivit en hjälp att avslöja moderniserande omtolkningar. Under strävan att fixera »kristendomens egenart» har 1. förnummit likheten mellan Luthers uppgift och vår och har även såväl genom egna Luther-studier som genom att ge inspiration till en omfattande Lutherforskning sökt realisera sitt vetenskapliga program. Vägande Luther-studier ha genomförts av Aulén bl.a. i hans idéhistoriska översikt »Den kristna gudsbilden genom 867 seklerna och i nutiden» (Sthm 1927) och av Nygren kanske främst i hans arbete om den kristna kärlekstanken. Bring framträder på detta område som specialforskaren. Liksom i det ovan nämnda arbetet om dualismen hos Luther har han i en studie över »Förhållandet mellan tro och gärningar inom luthersk teologi» (Lund 1933), i skriften »Gesetz und Evangelium und der dritte Gebrauch des Gesetzes in der lutherischen Theologie» (Helsingfors 1943) samtiuppsatssamlingen »Kristendomstolkningar i gammal och ny tid» (Sthm 1950) ägnat den av Luther framhävda dialektiken mellan lag och evangelium speciell uppmärksamhet. Luther har i sin tur för 1. fått vara en vägvisare till det bibliska budskapet. Under fasthållande av synen på den systematiska teologien som ett strängt vetenskapligt utforskande av den kristna tron på trosvittnesbördets grundval har 1. under 1940-talet starkt betonat, att kristendomens egenart består i dess budskap, korsets evangelium, genom vilket Gud banar sig en väg till människan och som utgör domen över alla mänsklighetens religioner, försäåvitt de representera människors strävan att stiga upp till Gud. Det främsta uttrycket för l:s bibelteologiska orientering utgöres av Nygrens tolkning av Romarbrevet (Sthm 1944). I »Den kristna kärlekstanken» har Nygren på grund av undersökningens orientering kring förhållandet mellan eros och agape endast kunnat antyda, att agape ej är en bestående värdeordning utan en aktuell omvärdering, ett aktuellt övervinnande av nomos och att agape existerar endast i denna spänning. I utläggningen av Romarbrevet får han icke minst genom framhävandet av den paulinska tanken på den gamla och den nya tidsåldern närmare tillfälle att analysera problemkomplexet nomos—agape och uppvisa att en antinomistisk totalsyn ej är förenlig med paulinsk teologi. Se även Systematisk teologi. Litt.: (som även återspeglar diskussionen kring L.): E. Tegen, Är en transcendental deduktion av religionen möjlig? (i Bibelforskaren 1922, 1923); A. Nygren, Till frågan om den transcendentala metodens användbarhet inom religions- 868