från domkyrkokomministern i Lund Henric Schartau (d. 1825), nyevangelismen, under ledning av bl. a. kyrkoherden H. B. Hammar (d. 1862), utgivare av Evangelisk Kyrkovän (1851—57) samt nylutheranismen (se Högkyrklighet), som i Lund utgestaltades av teologerna E. G. Bring, A. N. Sundberg och W. Flensburg (alla sedermera biskopar, den sistnämnde i Lund 1865—1897), tillsammans utgivare av Svensk Kyrkotidning (1855—63). Gottfrid Billing (biskop i Lund 1898—1925) anknöt till deras teologi men förenade därmed inslag från såväl schartauanskt som nyevangeliskt håll och bidrog därigenom till att en god del av väckelsens religiösa kraft bevarades inom kyrkan. Mot slutet av 1800-talet satte sekulariseringen in och bröt successivt ner den kyrkliga seden i fråga om kyrkobesök och nattvardsgång. Bruket av dop, konfirmation, kyrklig vigsel och jordfästning har däremot bibehållits ganska väl. Talrikare än annorstädes deltar folket i gudstjänsten inom vissa områden, där schartauanska, resp. gammalpietistiska insatser efterverka (t. ex. gränstrakterna mellan Skåne och Blekinge samt sydöstra Skåne) eller den lågkyrkliga väckelsen kommit kyrkan till godo (särskilt i nordvästra Skåne). De frikyrkliga rörelserna ha noterat framgångar huvudsakligen i norra Skåne och östra Blekinge. Organ för kyrklig verksamhet inom stiftet äro bl. a. Lunds stifts bibelsällskap (bildat 1815), Lunds missionssällskap (bildat 1845 för självständig mission och eget utbildningsinstitut; understöder numera svenska kyrkans mission), Lunds stifts missionsråd, Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund (1907; har flera vårdhem för epileptiker och alkoholister), Lunds stifts kyrkliga ungdomsförbund (1908; 4.500 medl., ungdomsgårdarna Ekeliden i Höör och Hästvedagården), dess bildningsförbund och söndagsskolnämnd (söndagsskola finns i 321 församlingar, omkr. 23.000 barn), Stiftsmötet (första gången 1908, hålles i regel vartannat år), Stiftsrådet, Utskottet för kyrklig sjömansväård inom stiftet, Kvinnorådet, Lunds teologiska sällskap, Kyrkobrödernas stiftskonvent, Kyrkosångens vänner, 873 LUNDS STIFT Lunds stifts kyrkosångsförbund. Periodiska publikationer: »Den evangeliska missionen», »Lunds stifts julbok», »Lundastiftet». Lunds stift omfattar tre län, Malmöhus, Kristianstads och Blekinge, med en areal av 14.322 kvkm och (1952) 992.535 invånare. Det är indelat i 25 kontrakt, 221 pastorat och 440 församlingar. 1952 var prästernas antal 472, därav 38 emeriti. Biskopar: Henrik omkr. 1060, Egino omkr. 1065—72, Ricwal omkr. 1072—89, Ascer 1089— 1137, Eskil 1137—77, Absalon 1177—1201, Andreas Sunesen 1201—22, Peder Saxesen 1224— 28, Uffe Trugotsen 1228—52, Jacob Erlandsen 1253—74, Trugot Torstensen, d. 1280, Jens Dros, d. 1289, Jens Grand 1289—1302, Isarnus 1302— 10, Esger Jul 1310—25, Karl Eriksen (Röde) 1325—34, Peder Jensen 1334—55, Jakob Kyrning 1355—61, Niels Jensen 1361—79, Mogens Nielsen 1379—90, Peder Jensen 1390—91, Jakob Gertsen 1392—1410, Peder Kruse 1410—18, Peder Lycke 1418—36, Hans Laxmand 1436—43, Tuve Nielsen 1443—72, Jens Brostorp 1472—97, Birger Gunnarsen 1497—1519, (Aage Sparre 1519, Jörgen Skodborg 1520, Paulus de Cecis 1520, Didrik Slagheck 1521, Johan Weze 1522, Torbern Bille 1532), Frands Wormordsen 1537—51, Niels Palladius 1551—60, Tyge Asmundsen 1560—77, Niels Hvid 1578—89, Mogens Madsen 1589— 1611, Poul Mortensen Aastrup 1611—19, Mads Jensen Medelfar 1620—37, Peder Winstrup 1638 —79, Canutus Hahn 1680—87, Enevald Svenonius 1687—88, Christian Papke 1688—94, Matthias Steuchius 1694—1714, Jonas Linnerius 1714 —834, Andreas Rydelius 1734—38, Carl Papke 1738—40, Henric Benzelius 1740—47, Johan Engeström 1748—77, Olof Celsius 1777—94, Petrus Munck 1794—1803, Nils Hesslén 1805—11, Wilhelm Faxe 1811—54, Henrik Reuterdahl 1855—56, Johan Henrik Thomander 1856—65, Wilhelm Flensburg 1865—97, Gottfrid Billing 1898—1925, Edvard Rodhe 1925—48, Anders Nygren 1949—. Litt.: E. Newman, Nordskånska väckelserörelser under 1800-talet 1 (diss. Lund, Sthm 1925); H. Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (diss. Lund, Sthm 1925); Hal Koch, Danmarks kirke i den begyndende højmiddelalder, 1—2 (Khvn 1936); Y. Bogren, Den kyrkliga försvenskningen av Skånelandskapen och Bohuslän (diss. Lund, Sthm 1937); Ur Lunds katedralskolas historia. Festskrift (Lund 1937); N. K. Andersen, Ærke- 874