upp liksom i kristendomens första dagar. Liksom man då levde i den eskatologiska spänningen, medveten om att Gud själv gripit in genom Kristus och att världen går mot Kristi återkomst i härligheten, så återvänder något liknande hos L. Även inom den katolska kyrkan ägde man ordet om Guds gärning i Kristus, men denna möter icke som evangelium. Kristendomen blir icke längre i första rummet ordet om vad Gud gjort, utan om vad vi skola göra, den blir lag, icke primärt evangelium. Hos L. sker det, att kristendomens eskatologiska innebörd åter bryter fram i sin ursprungliga kraft. Gud är för honom aktuell verklighet. L. vet vad det betyder att stå under Guds vrede och under förbannelsen. Men därför blir också ordet om Guds gärning i Kristus, varigenom Gud avlyfte denna förbannelse, ett verkligt evangelium. Om L:s inflytande under de gångna århundradena väsentligen varit begränsat till de kyrkosamfund, som direkt framgått ur den lutherska reformationen, så har under de senaste decennierna en påtaglig omsvängning skett, som kan antyda, att L. är på väg att få den universella ställning inom kyrkan, som svarar mot betydelsen av hans kristendomstolkning. Den väldiga Lutherrenässans, som ägt rum inom teologien med värdefulla bidrag från Tyskland, Skandinavien och även Amerika, har ingalunda stannat inom de »lutherska» kyrkorna. Det är betecknande att en bland de förnämsta nyare framställningarna av L:s teologi är författad av en metodist (Ph. Watson) och att den senaste större L.-biografien härrör från en kväkare (R. Bainton). Runt om i olika kyrkosamfund är intresset för L. synnerligen levande. Och många tecken tyda på att L:s åskådning på grund av sin centrala inriktning på evangeliet och sin öppna ekumeniska hällning kan få lämna ett väsentligt bidrag till det aktuella arbetet för Kristi kyrkas enhet. Litt.: Ur den väldiga tyska L.-litteraturen må följande anföras: Th. Harnack, L:s Theologie 1—2 (2 ed. Erlangen 1926—27); J. Köstlin, L:s Theologie 1—2 (2 ed. Stuttgart 1901); J. Gottschick, L:s Theologie (Tübingen 1914); R. 889 LUTHER Seeberg, Die Lehre L:s (Lehrbuch der Dogmengeschichte, 4:1, 2—3 ed. Leipzig 1917); E. Hirsch, L:s Gottesanschauung (Göttingen 1918); dens., Initium theologiae Lutheri (i Festgabe für J. Kaftan, Tübingen 1920); F. Kattenbusch, Deus absconditus bei L. (ibm); dens., Die Doppelschichtigkeit in L:s Kirchenbegriff (Theologische Studien und Kritiken 1927—28) ; G. Wänsch, Die Bergpredigt bei L. (Tübingen 1920); H. Vossberg, L:s Kritik aller Religion (Leipzig—Erlangen 1922); K. Holl, Gesammelte Aufsätze zur Kirchengeschichte 1 (6 ed. Tübingen 1932); C. Stange, Studien zur Theologie L:s 1 (Gütersloh 1928) ; dens., L:s Gedanken über die Todesfurcht (Berlin—Leipzig 1932); R. Hermann, Das Verhältnis von Rechtfertigung und Gebet nach L:s Auslegung (Gütersloh 1926); dens., L:s These Gerecht und Sünder zugleich’ (Gütersloh 1930); G. Holstein, L. und die deutsche Staatsidee (Tübingen 1926); P. Joachimsen, Sozialethik des Luthertums (München 1927); E. Schott, Fleisch und Geist nach L:s Lehre unter besonderer Berücksichtigung des Begriffs »totus homo» (Leipzig 1928); F. Blanke, Der verborgene Gott bei L. (Berlin 1928); L. Fendt, L:s Schule der Heiligung (Leipzig 1929); P.-W. Gennrich, Die Christologie L:s im Abendmahlsstreit 1524—1529 (Göttingen 1929); W. von Loewenich, L:s Theologia crucis (3 ed. München 1939); E. Vogelsang, Die Anfänge von L:s Christologie nach der ersten Psalmenvorlesungen (Berlin—Leipzig 1929); dens., Der angefochtene Christus bei L. (ibm 1932); P. Althaus, Communio sanctorum 1 (München 1929); G. Jacob, Der Gewissensbegriff in der Theologie L:s (Tübingen 1929); E. Sommerlath, Der Sinn des Abendmahls nach L:s Gedanken über das Abendmahl 1525—29 (Leipzig 1930); P. Schempp, L:s Stellung zur Heiligen Schrift (München 1929); E. Seeberg, L:s Theologia 1—2 (Göttingen—Stuttgart 1929—37); H. J. Iwand, Rechtfertigungslehre und Christusglaube (Leipzig 1930); O. Dittrich, L:s Ethik (Leipzig 1930); W. Elert, Morphologie des Luthertums 1—2 (München 1931—32) ; E. Ellwein, Vom Neuen Leben (München 1932); H. Lilje, L:s Geschichtsanschauung (Berlin 1932); H. Bornkamm, Das Wort Gottes bei L. (München 1933) ; dens., L:s geistige Welt (Lüneburg 1947); dens., L. und das Alte Testament (Tübingen 1948); H. Thimme, Christi Bedeutung für L:s Glauben (Gütersloh 1933); Fr. Lau, »Äusserlich Ordnung» und »Weltlich Ding» in L:s Theologie (Göttingen 1933); dens., L:s Lehre von den beiden Reichen (Berlin 1952); W. Betcke, L:s S0-zialethik (Gütersloh 1934); A. Hamel, Der junge 890