LUTHER L. und Augustin 1—2 (Gütersloh 1934—35); H. Diem, L:s lehre von den zwei Reichen (München 1938) ; P. Althaus, Paulus und L. über den Menschen (Gütersloh 1938); O. Wolff, Die Haupttypen der neueren L.-deutung (Stuttgart 1938); J. Haar, Initium creaturae Dei. Eine Untersuchung über L:s Begriff der neuen Creatur» (Gütersloh 1939); F. Frey, L:s Glaubensbegriff (Leipzig 1939); H. Grass, Die Abendmahlslehre bei L. und Calvin (Gütersloh 1940); J. von Walther, Die Theologie L:s (Gütersloh 1940); E. Kinder, Geistliches und weltliches Regiment Gottes nach L. (Weimar 1940); W. Link, Das Ringen L:s um die Freiheit der Theologie von der Philosophie (München 1940); G. Ebeling, Evangelienauslegung. Eine Untersuchung zu L:s Hermeneutik (München 1942); H. Lilje, L., Anbruch und Krise der Neuzeit (Nürnberg 1946); H. H. Kramm, The Theology of Martin L. (London 1947); W. Elert, Gesetz und Evangelium (i dens., Zwischen Gnade und Ungnade, München 1948); W. Joest, Gesetz und Freiheit (Göttingen 1951); J. Heckel, Lex charitatis. Eine juristische Untersuchung über das Recht in der Theologie Martin L:s (Abhandlungen der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, Phil.-hist. KI., N.F.36, München 1953). Se även »Lutherjahrbuch» (1919 ff.). Även den nordiska teologien har under de senaste årtiondena lämnat en mängd viktiga bidrag till L.-forskningen: E. Billing, » 1517—1521» (Uppsala univ. årsskr. Program 3, 1917); A. Runestam, Den kristliga friheten hos L. och Melanchthon (diss. Uppsala, Sthm 1917); dens., Viljans frihet och den kristeliga friheten (Uppsala 1921); dens., Kärlek, tro, efterföljd (Sthm 1931); N. J. Göransson, L:s reformation (Sthm 1920); G. Aulén, Den kristna gudsbilden (Sthm 1927) ; dens., Den kristna försoningstanken (Sthm 1930); T. Bohlin, Gudstro och Kristustro hos L. (Sthm 1927); G. Ljunggren, Synd och skuld i L:s teologi (Sthm 1928); dens., L:s nattvardslära (i Ordet och tron, Till E. Billing, Sthm 1931); N. Nøjgaard, Om begrebet synd hos L. (diss. Khvyn 1929); dens., L:s syn paa samfundsspørsmaalene (Khvn 1931); A. Nygren, Die Bedeutung L:s für den christlichen Liebesgedanken (i L.-Jahrbuch 1929); dens., Urkristendom och reformation (Lund 1932); dens., Den kristna kärlekstanken genom tiderna 2 (2 ed. Sthm 1948) ; dens., Simul iustus et peccator hos Augustinus och L. (i Till G. Aulén, Sthm 1939; även i dens., Filosofi och motivforskning, Sthm 1940); R. Bring, Dualismen hos L. (diss. Lund, Sthm 1929); dens., Ordet, samvetet och den inre människan (i Ordet och tron, Till E. Billing, Sthm 891 1931); dens., Den svenska L.-forskningen under de tre sista decennierna (i Teologisk tidskrift, Helsingfors 1931) ; dens., Förhållandet mellan tro och gärningar inom luthersk teologi (Helsingfors 1933) ; dens., Kring uppgörelsen mellan Erasmus och L. (i Till G. Aulén, Sthm 1939); dens., Gesetz und Evangelium und der dritte Gebrauch des Gesetzes in der lutherischen Theologie (i Zur Theologie L:s. Aus der Arbeit der L.-Agricola Gesellschaft in Finnland 1. Helsingfors 1943); dens., Kristendomstolkningar (Sthm 1950); S. Normann, Viljefrihet og forutbestemmelse i den lutherske reformasjon inntil 1525 (Oslo 1933); S. von Engeström, L:s trosbegrepp med särskild hänsyn till försanthållandets betydelse (Uppsala univ. årsskr. Teol. 3, 1933); dens., Förlåtelsetanken hos L. och i nyare evangelisk teologi (Sthm 1938); H. Olsson, Grundproblemet i L:s socialetik (diss. Lund 1934); dens., Det dubbla necessitasbegreppet i skolastiken och L:s kritik därav (i Till G. Aulén, Sthm 1939); H. Pleijel, L:s inställning till Confessio Augustana (ibm); Hj. Lindroth, Försoningen (Uppsala univ. årsskr. 1935: 8); dens., Lutherrenässansen i nyare svensk teologi (Sthm 1941); L. Pinomaa, Der Zorn Gottes in der Theologie L:s (Helsingfors 1938); dens., Der existenzielle Charakter der Theologie L:s (Helsingfors 1940); dens., Die Anfechtung als Hintergrund des Evangeliums in der Theologie L:s (i Zur Theologie L:s. Schriften der L.-Agricola Gesellschaft 4, Helsingfors 1943); R. Josefson, Ödmjukhet och tro, En studie i den unge L:s teologi (Sthm 1939); dens., Den naturliga teologiens problem hos L. (Uppsala univ. årsskr. 1943:4); dens., L:s lära om dopet (Sthm 1944); G. Törnvall, Andligt och världsligt regemente hos L. (diss. Lund, Sthm 1940); G. Wingren, L:s lära om kallelsen (diss. 2 ed. Lund 1948); R. Prenter, Spiritus creator. Studier i L:s teologi (diss. Aarhus, Khvn 1944); R. Johannesson, Person och gemenskap enligt romersk-katolsk och luthersk grundåskådning (diss. Lund, Sthm 1947); S. Lerfeldt, Den kristnes kamp. Mortificatio carnis. En studie i L:s teologi (diss. Khvn 1949); V. Lindström, Distinktionen mellan lag och evangelium och frågan om kristendomens egenart (i Vid Åbodomens fot 1924—1949, Helsingfors 1949); A. Werner, L. och kyrkans enhet (Sthm 1951); A. Gyllenkrok, Rechtfertigung und Heiligung in der frühen evangelischen Theologie L:s (Uppsala univ. årsskr. 1952: 2); Torgny Bohlin, Den korsfäste skaparen (diss. Uppsala, Sthm 1952); V. Vajta, Die Theologie des Gottesdienstes bei L. (diss. Lund, Sthm 1952); G. Hillerdal, Gehorsam ge- 892