- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 2. I - O /
913-914

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lys og mørke - Lågkyrklighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den kommende som dagen med hentydning til begrepet »Herrens dag». Denne er riktignok mørk for de ugudelige (Amos 5: 20; Sef. 1:15), men dens |1. ikke å frykte for dem som nu vandrer som om dagen (1. Tess. 5: 4 Í.). Litt.: G. P:son Wetter, »Ich bin das Licht der Welt!» (i Beiträge zur Religionswissenschaft —, hrsg. von d. religionswiss. Gesellschaft in Stockholm 1:2, 1913—14); dens., Phôs (P223). Eine Untersuchung über hellenistische Frömmigkeit, zugleich ein Beitrag zum Verständnis des Manichäismus (Uppsala 1915); A. M. Gierlich, Der Lichtgedanke in den Psalmen (diss. Freiburger theol. Studien. H. 56, 1940); R. Bultmann, Zur Geschichte der Lichtsymbolik im Altertum (i Philologus 97, Wiesbaden 1948); S. Aalen, »Verdens lys» i rabbinismen (i Tidsskr. f. teol. og kirke 1946); dens., »Lys» og »mørke» i det G. T. (i Tidsskr. f. teol. og kirke 1947); dens., Die Begriffe »Licht» u. »Finsternis» im A. T,, im Spätjudentum und im Rabbinismus (diss. Skr. utg. av Det norske vidensk.-akademi i Oslo hist. filos. kl., 1951). O.M. LÂÅGKYRKLIGHET är en i den anglikanska kyrkan uppkommen och i andra kyrkor upptagen benämning på en kyrklig riktning eller fromhetstyp av utpräglad protestantisk utformning och med bibelkristendom, lekmannamedverkan och väckelsefromhet som sina kännetecken, ofta i motsättning till högkyrkliga riktningars betonande av kyrkolära, ämbete och liturgi. Vad den anglikanska kyrkan“ beträffar, uppstod 1. som riktning redan under reformationsårhundradet utan att namnet |]. brukades. L. var en vänsterflygel inom anglikanismen, som utgjordes av den grupp av puritaner, vilka ej såsom dissenters bröto sig ut ur den anglikanska kyrkan och bildade friförsamlingar utan under hävdande av sin i stort sett kalvinistiska tro med dess uppfattning om rätt kyrkoförfattning och gudstjänstliv kvarstodo inom den anglikanska kyrkan. L. tolkade såväl dennas bekännelseskrift, De trettionio artiklarna, som dess kyrkohandbok, Book of Common Prayer, i kalvinsk och puritansk riktning. Under de kommande århundradena tävlade 1. med den högkyrkliga riktningen (jfr Högkyrklighet) att få ge prägeln åt det officiella 913 LÄGKYRKLIGHET engelska kyrkolivet och främst under Cromwells och republikens tid. Efter »den ärorika revolutionen» 1689 blev »Low Church» använt i betydelsen bredkyrklighet eller latitudinarism och avsöndrade sig mer och mer till den bredkyrkliga riktningen (»Broad Church Party») med dess krav på tolerans mellan olika kyrkliga riktningar och bekännelser samt dess betonande av banden mellan kristendom och kultur och av den humanistisk-kristna traditionen (arvet från Erasmus av Rotterdam*). Då denna nya riktning blev den dominerande och därvid utformades i rationaliserande riktning, kom det ursprungliga »Low Church Party» — vilket namn nu präglades — att mer och mer bliva väktaren av det reformatoriska arvet — utan att därvid trycka på det strängt kalvinistiska — och erhöll allt starkare drag av väckelse med betonande av kravet på omvändelse och pånyttfödelse. I denna delvis nya utformning erhöll |. även namnet den evangeliska eller evangelikala riktningen. Av denna påverkades såväl den metodistiska väckelserörelsen som den engelska inre missionen. Den evangelikala riktningen var den andligt dominerande i anglikanska kyrkan under 1800-talets första tredjedel. Inte minst lade den vikt vid bibelns läsning och spridning och ej minst genom bibel- och traktatsällskapen* vann den lågkyrkliga fromheten utbredning. Under 1800-talets andra del fick 1. lämna rum åt Oxfordrörelsen* och den av denna påverkade högkyrkliga riktningen som ledande väckelserörelse inom anglikanismen men har sedan återvunnit pariteten med denna senare riktning. Den anglikanska kyrkan präglas fortfarande av den i många avseenden fruktbringande spänningen mellan |. och högkyrklighet. Har 1. i anglikanska kyrkan en alltifrån reformationstiden klar utformning och en markerad avgränsning från andra kyrkliga riktningar, har 1. i andra kyrkor mera obestämda om än i flera avseenden med |. i England överensstämmande drag. I de 1utherska länderna betecknar |. i allmänhet en kyrkofromhet av »evangelisk» 914

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free