Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lys og mørke
- Lågkyrklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kommende som dagen med hentydning
til begrepet »Herrens dag». Denne er
riktignok mørk for de ugudelige (Amos 5: 20;
Sef. 1:15), men dens |1. ikke å frykte for
dem som nu vandrer som om dagen (1. Tess.
5: 4 Í.).
Litt.: G. P:son Wetter, »Ich bin das Licht der
Welt!» (i Beiträge zur Religionswissenschaft —,
hrsg. von d. religionswiss. Gesellschaft in
Stockholm 1:2, 1913—14); dens., Phôs (P223). Eine
Untersuchung über hellenistische Frömmigkeit,
zugleich ein Beitrag zum Verständnis des
Manichäismus (Uppsala 1915); A. M. Gierlich, Der
Lichtgedanke in den Psalmen (diss. Freiburger
theol. Studien. H. 56, 1940); R. Bultmann, Zur
Geschichte der Lichtsymbolik im Altertum (i
Philologus 97, Wiesbaden 1948); S. Aalen,
»Verdens lys» i rabbinismen (i Tidsskr. f. teol. og
kirke 1946); dens., »Lys» og »mørke» i det G. T.
(i Tidsskr. f. teol. og kirke 1947); dens., Die
Begriffe »Licht» u. »Finsternis» im A. T,, im
Spätjudentum und im Rabbinismus (diss. Skr.
utg. av Det norske vidensk.-akademi i Oslo hist.
filos. kl., 1951). O.M.
LÂÅGKYRKLIGHET är en i den anglikanska
kyrkan uppkommen och i andra kyrkor
upptagen benämning på en kyrklig riktning
eller fromhetstyp av utpräglad protestantisk
utformning och med bibelkristendom,
lekmannamedverkan och väckelsefromhet som
sina kännetecken, ofta i motsättning till
högkyrkliga riktningars betonande av
kyrkolära, ämbete och liturgi.
Vad den anglikanska kyrkan“ beträffar,
uppstod 1. som riktning redan under
reformationsårhundradet utan att namnet |].
brukades. L. var en vänsterflygel inom
anglikanismen, som utgjordes av den grupp av
puritaner, vilka ej såsom dissenters bröto sig
ut ur den anglikanska kyrkan och bildade
friförsamlingar utan under hävdande av sin
i stort sett kalvinistiska tro med dess
uppfattning om rätt kyrkoförfattning och
gudstjänstliv kvarstodo inom den anglikanska
kyrkan. L. tolkade såväl dennas
bekännelseskrift, De trettionio artiklarna, som dess
kyrkohandbok, Book of Common Prayer,
i kalvinsk och puritansk riktning.
Under de kommande århundradena tävlade
1. med den högkyrkliga riktningen (jfr
Högkyrklighet) att få ge prägeln åt det officiella
913
LÄGKYRKLIGHET
engelska kyrkolivet och främst under
Cromwells och republikens tid. Efter »den
ärorika revolutionen» 1689 blev »Low Church»
använt i betydelsen bredkyrklighet eller
latitudinarism och avsöndrade sig mer och
mer till den bredkyrkliga
riktningen (»Broad Church Party») med dess
krav på tolerans mellan olika kyrkliga
riktningar och bekännelser samt dess betonande
av banden mellan kristendom och kultur
och av den humanistisk-kristna traditionen
(arvet från Erasmus av Rotterdam*). Då
denna nya riktning blev den dominerande
och därvid utformades i rationaliserande
riktning, kom det ursprungliga »Low Church
Party» — vilket namn nu präglades — att
mer och mer bliva väktaren av det
reformatoriska arvet — utan att därvid trycka på
det strängt kalvinistiska — och erhöll allt
starkare drag av väckelse med betonande
av kravet på omvändelse och pånyttfödelse.
I denna delvis nya utformning erhöll |.
även namnet den evangeliska eller
evangelikala riktningen. Av denna
påverkades såväl den metodistiska
väckelserörelsen som den engelska inre missionen.
Den evangelikala riktningen var den andligt
dominerande i anglikanska kyrkan under
1800-talets första tredjedel. Inte minst lade
den vikt vid bibelns läsning och spridning
och ej minst genom bibel- och
traktatsällskapen* vann den lågkyrkliga
fromheten utbredning.
Under 1800-talets andra del fick 1. lämna
rum åt Oxfordrörelsen* och den av denna
påverkade högkyrkliga riktningen som
ledande väckelserörelse inom anglikanismen men
har sedan återvunnit pariteten med denna
senare riktning. Den anglikanska kyrkan
präglas fortfarande av den i många
avseenden fruktbringande spänningen mellan |.
och högkyrklighet.
Har 1. i anglikanska kyrkan en alltifrån
reformationstiden klar utformning och en
markerad avgränsning från andra kyrkliga
riktningar, har 1. i andra kyrkor mera
obestämda om än i flera avseenden med |. i
England överensstämmande drag. I de
1utherska länderna betecknar |. i
allmänhet en kyrkofromhet av »evangelisk»
914
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0471.html